Nya hoten mot Sveriges Nato-medlemskap
Nya potentiella käppar i hjulen mot Sveriges Nato-medlemskap dyker hela tiden upp.
USA:s nya och tuffa sanktioner mot Turkiet är en sådan.
Ungerns nya hot mot Sverige ett annat.
Spelet kring den ”Kurdiska räven” gör det inte precis lättare för Sverige att navigera i det diplomatiska spelet.
Till slut tröttnade USA på den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdogans dubbelspel. Erdogan har varit mer mån om att bevara sin goda relation med Putin än att få stopp på den ryska aggressionen.
Trots att Turkiet är Nato-medlem har landet inte infört några sanktioner mot Ryssland och dessutom fungerat som ett transitland för känsliga produkter som övriga Nato-länder infört sanktioner mot att sälja till Ryssland.
Detta trots upprepade amerikanska varningar de senaste 18 månaderna.
USA:s finansdepartement införde i går sanktioner mot fem stora turkiska företag och en turkisk företagsledare för att de hjälpt till att förse Ryssland med högteknologi och elektronisk utrustning som gör att Ryssland kan fortsätta producera bland annat drönare för användning i angreppskriget mot Ukraina.
Beslutet kommer bara några veckor innan det turkiska parlamentet åter öppnar efter sommaruppehållet. President Erdogan lovade vid sommarens Nato-toppmöte i Vilnius att se till att Sveriges Nato-ansökan ska godkännas ”så fort som möjligt”.
Han kunde ha sett till att parlamentet extrainkallades under sommaren men lät bli. Men ”så snart som möjligt” bör rimligen inträffa senast i början av oktober.
USA:s sanktioner kan dock få Erdogan att förhala frågan ytterligare.
Avgörande roll
Amerikanska UD:s talesperson Matthew Miller hävdar att USA inte känner någon oro för att sanktionerna ska påverka behandlingen av Sveriges ansökan.
– Vi ser inte att de här frågorna är ihopkopplade på något sätt, säger han.
Precis samma formulering har Erdogan använt när han avvisat alla försök att koppla ihop Turkiets önskan att få köpa det amerikanska stridsflygplanet F-16 med ett turkiskt godkännande av Sverige.
I praktiken spelar F-16 planen en avgörande roll för när Turkiet är berett att godkänna Sverige.
Risken finns att de färska amerikanska sanktionerna mot ledande turkiska företag gör det ännu svårare att få igenom en försäljning av F-16 till Turkiet. Motståndet i den amerikanska kongressen är på sina håll stort.
Men sanktionerna kan också vara ett sätt för Bidenadministrationen att tillmötesgå Turkiets kritiker och bereda väg för F-16 affären.
Det kan slå åt båda håll.
Ovanpå storpolitiken så stör också gängvåldet i Sverige relationerna med Turkiet.
Aftonbladets avslöjande att Rawa Majid, kallad den kurdiska räven, på något sätt verkar ha lyckats muta sig fri ur turkiskt häkte och dessutom lyckats köpa ett medborgarskap trots att han var internationellt efterlyst tyder på att han har synnerligen goda kontakter högt upp i den turkiska maktapparaten. Något som i kombination med att någon i Turkiet läckt en känslig svensk polisrapport till kriminella i Sverige får Turkiet att framstå som allt annat än en rättsstat.
Diplomatisk balansgång
Situationen lär inte precis förbättra relationerna mellan Turkiet och Sverige.
Sverige går redan en svår diplomatisk balansgång mellan att trycka på för att Turkiet ska utvisa misstänkta brottslingar som Majid men inte samtidigt ge Erdogan ny ammunition för att fördröja ett svenskt Nato-medlemskap.
KD-ledaren Ebba Buschs uttalande om att Sverige kan använda biståndet till Turkiet som ett påtryckningsmedel för att få brottsmisstänka utlämnade har potentialen att försämra relationerna även om hon i efterhand delvis tog tillbaka sitt uttalande.
Ungern och dess ledare Viktor Orban har hela tiden spelat rollen som Erdogans hjälpreda i Nato-frågan. Trots att man inte säger sig ha något att invända mot ett svenskt Nato-medlemskap har Ungern låtit bli att ratificera den svenska ansökan.
Häromdagen skickade den ungerske utrikesministern ett brev till sin svenska kollega Tobias Billström och framförde klagomål mot ett reportage i Utbildningsradion som enligt honom sprider falska uppgifter om Ungerns demokrati. Peter Szijarto påpekar lite hotfullt att reportaget inte precis hjälper Sverige att få sin Nato-ansökan godkänd.
Eftersom reportaget är flera år gammalt är det uppenbart att Ungern ännu en gång försöker utnyttja situationen till att utverka fördelar genom att indirekt hota med att inte godkänna Sverige.
Ungern vill helt enkelt att Sverige ska hjälpa till att förmå EU att släppa de stora ekonomiska bidrag till Ungern som är frysta på grund av att landet inte längre uppfyller EU:s krav på en rättsstat.
Det kommer Sverige inte att göra men då får vi också finna oss i att vänta på ett ungerskt godkännande. Intrycket är ändå att Ungern kommer att säga ja så fort Turkiet har gjort det.
Fram till dess får vi vänja oss vid nya försök från Viktor Orban att sätta käppar i Sveriges Nato-hjul.
Som om det inte räckte med Erdogans frustrerande fulspel.