Ministrar får inte ha kul, bli kära eller tjäna bra

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Presentationen av nya regeringsmedlemmar börjar likna syndabekännelsen i en katolsk gudstjänst. Det dröjer inte många presskonferenser innan ett Mea culpa (min skuld) kryper fram.

Thomas Bodström erkände haschrökning när han blev justitieminister. Nu har biträdande finansministern Gunnar Lund också berättat att han rökt på. Karln är visserligen 55 år och vad han gjorde i USA under hippie-eran borde väl vara helt irrelevant. Huvudsaken är väl att han slutat. Men icke.

Allt ska fram i det offentliga reningsbadet.

Men Gunnar, det är lugnt. Lite knarkande kan en minister komma undan med.

Det finns andra saker som är betydligt värre: Tjäna pengar till exempel.

En god minister får absolut inte ha hög lön. Höga löner betyder att ministern är girig och hagalen, eventuella fallskärmar och pensionsförsäkringar ska inte falla samman med ministerlöner.

Att sedan tala om pengar eller bråka om pengar med hantverkare är oförlåtligt. Likaså obetalda räkningar och inkassokrav, snatterier och allt som ens påminner om förskingring.

Då finns ingen syndaförlåtelse att hämta.

Inget får vara gratis för en minister. Hon eller han får varken bo, äta eller resa utan att betala för sig. Regeringsplanet ska stå oanvänt.

Studieresor får inte gå till platser som är vackra, roliga eller intressanta. Allt kul är strängeligen förbjudet.

En manlig minister kan visserligen ha en älskarinna eller flera om andan faller på. Men två mi-nistrar får under inga som helst omständigheter bli kära i varandra.

Att vara packad offentligt är också en dödssynd. Fråga Gudrun Schyman.

Hennes räddning blev ett magnifikt ”Mea maxima culpa” där hon erkände sin alkoholism och därmed ökade sin popularitet. Fast å andra sidan, hon var inte minister.

För kvinnliga regeringsmedlemmar finns också några extraregler. Moderlighet är nämligen till skillnad från faderskapet heligt och kan öppet kritiseras.

Det innebär att en minister-mor måste bevisa att hon tar hand om sina barn – trots 80-timmars arbetsvecka. Anonymitet går också bort. Känner inte väljarna igen dig i Aftonbladets webbundersökning så kommer Göran ”Zeus” Persson sparka ned dig från Olympen.

Så till slut, det värsta av allt. Ett förflutet på den yttersta högerkanten.

Att ha varit bokstavsvänster är helt okej, det kan till och med vara en tillgång i karriären, men gud nåde den minister som någon gång i livet hört någon säga något rasistiskt. Och vi ska inte tala om dom som hade kompisar med bruna skjortor för 50 år sedan. Då är det kört.

Underlivshumor och nedsättande kommentarer om kvinnor kan slinka igenom men inte detta.

Fast egentligen är reglerna för en minister, inte alls omöjliga att klara. Märkligt att politiken inte lockar fler. Vad är det dom klagar över, egentligen?

Johanne Hildbrandt