Det blir inte mer pengar, det blir samma pengar
Pensionärsorganisationerna jublar över beslutet att skjuta på den nya så kallade bromsen till 2017.
Men det är att slå blå dunster i medlemmarnas ögon.
Allt är nämligen ett nollsummespel.
Nu ska jag vara väldigt, väldigt pedagogisk. Pensioner är nämligen bland det svåraste man kan ge sig i kast med, missuppfattningarna är många och kunskapsluckorna stora.
I går jublade flera pensionärsorganisationer över Pensionsgruppens beslut att skjuta på ikraftträdandet av den så kallade nya bromsen från 2016 till 2017. Det innebär att höjningen nästa år blir 4,7 i stället för 3,6 procent.
– Det här innebär att vi har fått politikerna att lyssna. Jag tycker det hade varit förfärligt om de hade gjort något sådant här nästa års, sade exempelvis PRO:s ordförande Curt Persson.
Det ser bra ut på pappret. Men allt är ett nollsummespel.
Vi backar bandet till 2001. Då infördes dagens pensionssystem där ett av de bärande inslagen är löntagarna ska betala in lika mycket i premier som pensionärerna har rätt att få ut i pension. AP-fonderna fungerar som buffertfonder.
Redan från början fanns det som experterna kallar ”den automatiska balanseringen” men som av andra benämns ”bromsen”. Den slår, enkelt uttryckt, till när premieinbetalningarna är lägre än pensionsrätterna. Hittills har pensionerna sänkts 2010, 2011 och 2014.
Men efter den brutala finanskrisen 2008, då pensionärerna skulle fått stora sänkningar, gjordes bromsen om. Den smetades ut över flera år för att den årliga sänkningarna inte skulle bli lika höga som de annars skulle ha blivit.
Nu ska bromssträckan bli ännu längre. Och det gör att pensionärerna kan se fram emot en högre höjning av pensionen nästa år än de annars skulle fått. Faktiskt den största höjningen med gällande pensionssystem.
Men i praktiken har pensionärerna inte vunnit ett öre. Det enda som hänt är att svängningarna, både upp och ner, dämpats jämfört med dagens regler. Och att införandet av de nya reglerna införs 2017 i stället för nästa år.
Christina Rogestam, ordförande i SPF Seniorerna, är inte lika nöjd som sin kollega på PRO.
- Huvudproblemet med pensionssystemet är att det är underfinansierat och inte levererar som utlovat, vilket Pensionsgruppens beslut inte löser, skriver hon i ett uttalande.
Enligt samma organisation har en pension som 2009 låg på 14 550 kronor i månaden i dag sjunkit till 14 300. Under samma period har en lön på 28 000 ökat till 32 000 kronor.
Att jubla över överenskommelsen är detsamma som att slå blå dunster i pensionärerna. Det blir inte mer pengar, det blir samma pengar.
Pensionärsorganisationerna har längre krävt bland annat att PPM-pensionen avskaffas och att avgiften förs över till det vanliga pensionssystemet.
De har också krävt att bromsen slopas och ersätts med andra, i deras tycke bättre, stabilisatorer.
Och de har med en dåres envishet upprepat att hela systemet är underfinansierat.
Ingenting av detta genomförs. Trots det kan beslutet att smeta ut bromsen över fler år vara hela rätt.
Det är inte optimalt att ena året få kraftigt höjd pension. För att året därpå luggas på hundralapparna.
FOTNOT: I Pensionsgruppen ingår Alliansen och Socialdemokraterna.
Så här fungerar pensionsystemet
Hur stor pensionen blir beror inte på hur börsen går utan på hur mycket pengar som betalas in.
De pengar som nu betalas in i systemet av alla som jobbar betalas direkt ut till landets 2,1 miljoner pensionärer.
Om färre jobbar blir pensionen lägre och tvärtom.
Det har betytt att skillnaden mellan olika år kan ha varit så mycket som tio procent.
Nu ska Pensionsmyndigheten räkna på ett nytt sätt för att jämna ut skillnaderna.
Ökningarna under goda år kommer inte att ge full utdelning utan lite pengar sparas för att kunna fylla ut dalarna.
Källa: Pensionsmyndigheten