Myndigheter hjälper förövare hitta sina offer
Något fortsätter slira i svenska domstolars och myndigheters säkerhetssystem.
De läcker, och det är livsfarligt.
Återigen måste en kvinna fly, för att hennes våldsamme ex-man fått hennes adress.
Kvinnan flyttade och ansökte om skilsmässa förra sommaren, han hade varit våldsam mot henne och barnen, därför fick hon en sekretessmarkering.
Nu lär hon behöva flytta igen. När skilsmässan gick igenom i Göteborgs tingsrätt skickade man hjälpsamt hennes nya hemliga adress hem till ex-maken.
Saken har JO-anmälts, och det är inte första gången. Jag har i min dator en växande lista av ärenden. Där gärningsmän fått hjälp att hitta sina offer.
JO utreder redan en annan anmälan mot samma Göteborgs tingsrätt: man lämnade ut en kvinnas nya adress, fast hon särskilt skrivit och informerat att ex-maken åtalats för grov kvinnofridskränkning mot henne och har kontaktförbud.
Obegripligt nog händer detta gång på gång.
Bristerna når ända in i vården, där man berömmer sig om att vara bäst på sekretess. Våldsutsatta kvinnor håller inte med. Slentrianmässigt lämnas uppgifter ut som bekräftar att brottsoffer finns på sjukhuset. Utan att kontrollera om patienten har skyddad identitet, innan eventuell gärningsman är gripen.
Skyddet för våldsutsatta kvinnor är osäkert, uselt - och ingenting görs åt det.
Varför?
Någon medveten ondska från tjänstemän är det ju knappast.
Jag tror att luckor går att täppa till, men att besluten måste komma uppifrån och som ett fast pekande med hela armen.
Den gällande ordningen är att sekretessmarkeringar aviseras från Skatteverket till andra myndigheter, som själva väljer hur dessa ska hanteras. Inga regler, ingen lag reglerar hur det ska gå till.
Det finns vaga formuleringar om "vaksamhet måste råda" och "bör finnas enhetliga och säkra rutiner".
Som i praktiken betyder – ingenting.
Förra månaden fick en kvinna skadestånd för att Centrala studiemedelsnämnden, CSN, skickat hennes nya namn till den våldsamme ex-maken. Hon tvingades byta namn igen.
En "svårutredd teknisk brist" bidrog till misstaget, enligt myndigheten. Vad det nu är.
Redan 2009 fastslogs i en statlig utredning om folkbokföring att myndigheterna är osäkra och okunniga i frågor om skyddad identitet.
När kommer förslagen?