Terrorn i Boston avslöjar våra mediavanor
"Man kollar morgonteve för att få koll på läget i Boston. Trädgård, könsjukdomar och böcker. Som att kolla Aktuellt igår. Internet rulez".
Journalisten Sofia Mirjamsdotters iakttagelse på twitter säger något viktigt: terrordådet i USA är det kanske tydligaste exemplet hittills på hur våra medievanor på kort tid har förändrats.
Klockan var 21.07 svensk tid då den första flashen landade i Aftonbladets interna telegramkö - "Many injured in blast at Boston Marathon".
Det är en tidpunkt som är idealisk för vissa mediahus och sämsta tänkbara för andra, men låt mig återkomma till den traditionella journalistikens ständiga kamp om att vara bäst och först försöka beskriva hur rapporteringen växte fram.
Den ansedda lokaltidningen The Boston Globe var av lätt insedda skäl den huvudsakliga primärkällan. Redaktionen hade reportrar och fotografer på plats för att skildra tävlingen och folkfesten och kunde snabbt lämna de första, fasansfulla rapporterna.
De stora nyhetsbyråerna bidrog och i Sverige var TT snart i gång med korta telegram om händelseutvecklingen: Boston2, Boston3, Boston4....
TV-giganter som CNN och Sky News släppte givetvis sina ordinarie program och försökte med varierande grad av framgång greppa situationen.
Tappade fattningen
Så långt var allt som vanligt. I dramaturgin ingår också att vissa redaktioner tappar fattningen och far i väg i spekulationer som saknar all rim och reson. Denna gång var det New York Post som fyrdubblade antalet dödsoffer och lika felaktigt hävdade att en ung man från Saudiarabien hade gripits som misstänkt.
Men den som i går kväll ville försöka förstå vad som hade hänt i Boston behövde inte nödvändigtvis titta på gammel-tv eller gå in på de stora sajterna.
Det finns numera alternativ. Som till exempel twitter, där vittnen rapporterade i realtid, där andra twittrare tipsade om bloggar som sammanställde och strukturerade händelseutvecklingen, där åter andra påpekade var den mest tillförlitliga informationen verkade finnas.
Mediehusen tenderar att överlasta sina hemsidor med information då något stort händer. Gamla texter uppdateras och får nya rubriker, obekräftade uppgifter pumpas ut, det finns alls inte samma urval och redigering som i till exempel en tidning, läsaren riskerar att gå vilse.
Den som vill ha en vettig och begriplig överblick kan då gå in på en sajt som Storify, som samlar ihop det viktigaste som de största globala tidningarna har publicerat i ämnet.
Så långt den internationella medierapporteringen. Men terrorn i Boston säger också någonting intressant om medieutvecklingen i Sverige.
När något dramatiskt inträffar sent en kväll har kvällstidningarna betydande fördelar. Tv har redan sänt sina bärande nyhetssändningar och kan inte rensa hursomhelst i tablån. Och morgontidningarna hinner inte göra om utan får i bästa fall in det senaste i något undanskymt hörn.
"Om det var bra eller dålig tv går att diskutera"
Aftonbladet och Expressen har dock timmar kvar till deadline och därmed gott om tid att utförligt och begripligt skildra nyheten i text och bild.
Så har det alltid varit. Men medan SVT lät sina ordinarie program rulla och först efter ett par timmar lyckades få ur sig en förlängd nyhetssändning gjorde kvällstidningarna tv redan från början.
Om det var bra eller dålig tv går att diskutera, men tidningarna gjorde det SVT och TV4 borde ha gjort, försökte ge tittarna den information de vill ha med det redaktionella ansvarstagande som twitter saknar.
Och i morgonsofforna, ett halvt dygn efter explosionerna, pratades det om allt mellan himmel och jord. Den som likt Sofia Mirjamsdotter ville veta mer om Boston fick söka sig till andra nyhetsförmedlare.
Tv-bolagen är konservativa och traditionellt tröga. Jag tror att de kommer att modernisera sig, men det dröjer.
Att internet har påverkat journalistiken är inte på något vis en nyhet. Men kanske har det aldrig varit så tydligt som efter Boston.