178 anmälningar om barn som for illa utreddes inte
Någonting är ruttet inom socialtjänsten i Sigtuna.
Politiker och tjänstemän vägrar att svara på frågor om de mördade barnen.
Och vad hände egentligen efter den osedvanligt allvarliga kritik som riktades mot dem för att de struntat i anmälningar rörande 178 barn som for illa?
Vi är många som tänker att de två pojkarna kunde ha varit vid liv i dag.
Vi vet att det inte är hederligt att fara i väg i vildsinta attacker på myndigheterna bara dagar efter den fasansfulla tragedin, vi förstår att socialen måste få en rimlig chans att utreda alla turer innan en fullständig förklaring kan redovisas.
Men vi vet också att normala föräldrar väldigt sällan bestämmer att deras barn ska sluta gå i skolan.
Om detta ville dock inte politiker och direktörer prata i går. Det var ”tyvärr, möten hela dagen” hit och ”beklagar, sekretess” dit. Sekreterare och underhuggare skickades fram för att säga trams i stil med att chefen vigt dagen åt ”inre arbete”.
I stället för att öppna munnen och svara på frågor låste höjdarna in sig och lyckades efter fyra timmars överläggningar pilla ihop en redogörelse som inte bringade klarhet i någonting.
Följande hade Sigtuna att berätta:
Nästan en månad efter det att mamman via sms sjukskrivit äldste sonen släpade sig läraren hem till familjen och plingade på dörren. När ingen öppnade larmades socialen. Sedan hände inte ett dugg.
Av rättviseskäl bör även nämnas att förskolan ringde och frågade vart den yngre pojken tagit vägen. Men ingen svarade.
Allt detta kan mycket väl vara lika uselt som det låter.
Jag vill inte ens höra talas om myndigheter som dröjer veckor med några håglösa samtal om jag nu skulle förlora förståndet och låsa in min egen son i garderoben. Jag tror alla föräldrar förstår vad jag pratar om.
Det här är inte första gången det har funnits skäl att fråga sig vad som pågår i Sigtuna.
Under åren 2000 och 2001 anmälde skola, polis eller anhöriga 178 barn som misstänktes fara illa, till socialen. Allvarliga saker som eget missbruk, föräldrars missbruk, brottslighet, våld mellan föräldrar.
Inte i ett enda fall inleddes utredningar.
Länsstyrelsen granskade eländet och kom fram till att socialen bröt mot lagen. Det påpekades att så här grava missförhållanden sällan upptäcks.
Det är i ljuset av vad som nu har inträffat rimligt att få veta vad som gjordes för att nå upp till i varje fall acceptabel nivå på verksamheten.
Detta var ett decennium sedan, politiker och socialchefer har kommit och gått, men frågorna kan inte vara omöjliga att besvara.
I går var de ansvariga dock upptagna med att hålla sig undan.
I Sigtuna är frågorna än så länge så många fler än svaren.