Sexturismen har blivit en folksport

Asiatiska kvinnor. Googla inte.

Då möts du av dejtingsajter, forum vid internets utkanter och enstaka nyhetsartiklar om fruimport.

Det är vår bild av den asiatiska kvinnan. Det är så vi tänker. Det är inget annat än svensk synd och skam.

”Studio Ett” i P1 har nyligen tagit ett grepp om saken. De talar med en kvinna med thailändskt ursprung. Hon berättar om hur hon bemöts. Om hur främlingar kan fråga hur mycket hon kostar och hur män tar sig rätten att kommentera hennes utseende och beröra henne på krogen.

”Jag kan inte komma ifrån hur jag ser ut”, säger kvinnan och vittnar om hur folks bemötande har förändrats genom åren. Förut blev hon kallad för guling. Nu handlar allt om hennes sexualitet.

De talar även med konstnären ­Caroline Ljuus. Jag intervjuade h­enne för två år sedan. Då hade hon just färdigställt sin dokumentärfilm ”Your kind makes very good kissers”.

I filmen ringer hon upp män som i kontaktannonser specifikt söker ­efter asiatiska kvinnor. Caroline Ljuus frågar varför.

”De asiatiska tjejerna kan sin sak i sängen om man säger så”, svarar en man.

”Hon svalde all sperma redan första gången hon sög av mig. Jag har aldrig varit med om det. Är det en asiatisk tradition?” frågar sig en ­annan.

Missförstå mig fel, men låt oss inte avfärda männen som enstöringar med en släng av gula febern. Bilden av den asiatiska kvinnan som sex- objekt – och inget annat – produceras och reproduceras hela tiden.

Alla som inte känner någon som har varit på ping pong-show i Phuket räcker upp en hand! Nej, jag tänkte väl det. Sexturism är inte längre ­något Paralympics för blekfeta ­gubbar med blue balls som är torsk på Thailand. Det har blivit en folksport.

Inte nog med det. Människor har inte ens vett att lämna svineriet därhän. Det förföljer de drygt 70 000 kvinnor i Sverige som har asiatiskt ursprung.

När asiatiska kvinnor syns i rutan är de antingen offer för fruimport eller någons älskarinna. Alltid någons egendom, aldrig sin egen. Självklart påverkar det vår syn.

Jag vet många adopterade kvinnor från Asien som bävar inför att gå på stan tillsammans med sin pappa. För vad tror folk om dem?

Här finns ingen bov att peka ut. Det handlar om strukturer. Sådant brukar dock avfärdas av debattörer som hävdar att strukturer är trams och att var och en själv väljer hur kränkt man ska känna sig.

Så jag nöjer mig med vad Caroline Ljuus säger: ”Vetskapen om att det finns män som tror att asiatiska kvinnor har trånga fittor eller är tillgivna hemmafruar känns obehaglig”.

Rasism och sexism i ett.

Men det får man inte säga i det här landet. Googla inte det heller.

Festival 1

WASP.

För andra året i rad ställer W.A.S.P. in sin spelning på Sommarrock i Svedala. Det är dock oklart om Siewert Öholm, som enligt uppgift har skapat sig en ny bild av bandet, hade köpt biljett.

Festival 2

Summerburst drar åldersgränsen vid 18 år. Det hindrar inte 16-årige helsingborgaren Jakob Liedholm från att uppträda på festivalen både i Göteborg och i Stockholm. Jag vill hävda att han är den nye Avicii. Glöm inte var ni läste det först.

Följ ämnen i artikeln