Vi föräldrar är tillräckligt bra på att döma oss själva

När jag och min vän båda blev mammor inom loppet av något år insåg vi snabbt att vi nog skulle bli rätt olika.

Vi garvade och sa att vi alltid kommer tycka att en själv är lite bättre än den andra. Och så kanske det blev, men vi dömer ­inte varandra.

För vi båda vet vad det innebär att vara förälder. Det är att hela tiden försöka göra ”rätt”, men att det ofta slutar i ”fel”.

Och tro mig, det är vi väl medvetna om. Vi behöver inte höra det från andra.

Vi behöver inte ta del av långa ­utläggningar om allt det som föräldrar gör fel. Om odrägliga ungar som inte säger tack, om bebisar som gall­skriker på bussen utan att föräldern går av, om föräldrar som ger sina småungar godis utan att skämmas, om föräldrar som köper bilar till sonen och dockor till dottern.

Ni får absolut tycka, men ni får inte döma. För ni vet inte.

Det är precis som jag och hund­ägare: Jag har ingen aning om hur det är att ha en jycke. Men jag försöker låta bli att förklara för folk som har hur de borde sköta hunden. För det kan jag omöjligt veta.

Innan jag blev mamma visste jag precis hur jag skulle uppfostra mina barn. Det var innan sömnbrist och verklighet.

I dag är jag glad om jag lyckas med hälften av det jag hade tänkt.

Och det är så det är att vara förälder. Vi försöker - hela tiden. Vi vill inget annat än att uppfostra våra barn till att bli fina medmänniskor.

Det ni ser på bussen, fiket eller i affären är bara en liten, liten del av helheten. Ni har ingen aning om vad som egentligen sker.

Bara för att en liten pojke leker med tio blåa bilar betyder det inte att han inte har lika många dockbebisar hemma.

Bara för att en mamma låter sin tvååring sitta i vagnen med munnen full av mjölkchoklad betyder inte det att hon matar ungen med geléhallon till frukost. Hon kanske bara inte orkar ta fajten just där och då, och det är troligen för er skull. För att ni ska slippa störas av ett illvrål och ­tvingas ventilera era känslor på sociala medier.

Alla har rätt till en åsikt, oavsett om du är fyrabarnspappa eller barnfri singel. Men tänk på hur ni yttrar den. Vi föräldrar behöver nämligen inte vara ­maniska ”livet-börjar-inte-förrän-en-får-barn”-människor för att ta illa upp. De flesta av oss är bara vanliga vuxna som precis som ni försöker få allt det där vardagliga att gå ihop, på bästa möjliga sätt. Vill vi ha råd frågar vi.

Och tro mig - vi är tillräckligt bra på att döma oss själva som det är.

#näthatad

”Idol-Fanny” är en av dem som har berättat i Aftonbladets granskning.

Aftonbladets granskning #näthatad fokuserar på hatet som drabbar barn och unga på nätet. Om du inte ­redan tagit del av den - gör det. Börja med att läsa listan ”7 saker du måste veta om näthat”.

Vi måste…

... fortfarande fortsätta hjälpa människor i den pågående flyktingkrisen. Och att döma av mejlen jag fick efter min förra kolumn så måste vi VERKLIGEN orka. På Facebooksidan #ViHjälper kan du få inspiration om du inte ­redan kommit i gång.

Följ ämnen i artikeln