I krig går det inte att undvika döden

Lena Mellin: Fler svenskar kommer att stupa i Afghanistan

Det är så här det är i krig.

Människor såras och dödas.

Tyvärr kommer det att hända igen.

I går förmiddag besköts en svensk-finsk patrull med raketgevär på huvudvägen mellan Mazar-i-Sharif, där basen ligger, och Shebergan. En svensk officer från Norrbotten skadades allvarligt. Två finska soldater skadades också, en allvarligt och en lindrigt.

I år har tre svenska soldater stupat i Afghanistan. I februari Johan Palmlöv och Gunnar Andersson. För en månad sedan Kenneth Wallin. Wallin begravdes så sent som i tisdags i Katarina kyrka i Stockholm.

De svenska insatserna i Afghanistan kallas fredsbefrämjande eller fredsframtvingande. De är alltså inte stridande förband.

Men förhållandena är krigslika.

Hittills har fem svenska soldater dött, sex om man räknar in en man som ingick i den norska truppen. Ett flertal har skadats.

Det kommer tyvärr att bli fler, kanske till och med många fler, innan den svenska truppen drar sig tillbaka. Det ska de enligt planerna ha gjort 2014.

Enligt samstämmiga uppgifter förvärras säkerhetsläget vecka för vecka

i Afghanistan. Till och med i norr, där den svenska truppen är förlagd och där det tidigare varit relativt lugnt, blir det allt farligare att vistas.

I år har hittills 653 utländska militärer stupat i Afghanistan. Totalt, sedan FN gav grönt ljus till USA att attackera landet i självförsvar efter terrordåden den

11 september, har 2 223 mist livet.

Sverige har kommit förhållandevis lindrigt undan. Danmark har förlorat 39 av sina utsända och Norge nio. Av de finska soldaterna har en mist livet.

Det är dock en västanfläkt jämfört med de civila offren. Under de sex första månaderna i år dog 1 271 personer som en direkt konsekvens av kriget mot talibanerna. Det är alltså dubbelt så många som de militärer som stupat fram till i går.

Enligt regeringen är den viktigaste anledningen till att Sverige befinner sig i Afghanistan att bidra till en långsiktig lösning på landets problem. Afghanistan har härjats av krig de senaste tre decennierna.

Men det finns även mindre högstämda motiv. Det ligger även i Sveriges egoistiska intresse att bekämpa internationell terrorism och narkotikahandel. I området finns dessutom kärnvapen. Pakistan tillhör den handfull länder som officiellt erkänner att de har atomvapen.

Svenska soldater beger sig frivilligt till Afghanistan. Ingen åker dit utan att han eller hon själv vill, skriver på och utbildas.

Det kan vara äventyret som lockar. Det kan vara chansen att få göra en insats för ett av världens fattigaste folk där medellivslängden är 44 år och var femte kan läsa. Det kan vara för att göra en insats för Sverige.

Men resultatet kan bli att man skadas för livet. Eller dör.

Det är tyvärr oundvikligt i krig.

Följ ämnen i artikeln