Jäv då kvinna dömdes för hot mot domare – rättegången görs om
En kvinna dömdes till fängelse för att ha hotat en domare vid en tingsrätt.
Jäv, konstaterar hovrätten på goda grunder och skickar tillbaka målet.
Jag skrev i en kolumn för ett par månader sedan att det här är ett fall med unken doft.
Bakgrunden till ärendet är en dom på nio års fängelse för försök till mord som Värmlands tingsrätt meddelade den 1 september i fjol.
Mamman till den dömde ringde samma dag domstolen och pratade med en handläggare.
Så långt är båda överens, sedan går versionerna i sär.
Personen som tog emot samtalet påstår att kvinnan anklagade domstolens personal för att vara rasister och att hon skulle ”komma och ta domaren”.
Lögn, hävdar mamman. Hon ville bara veta hur domen löd och även om hon möjligen brusade upp, uttalades inga hot.
Men vad hjälpte detta nekande. Åtal för hot mot tjänsteman och fyra månaders fängelse.
Så långt inga konstigheter. Men det som gör den här historien olustig är den uppenbara jävssituation som förelåg.
Den eventuellt hotade var en domare vid den domstol som dömde kvinnan. Det enda vittnet var också anställd vid domstolen.
Värmlands tingsrätt förstod problematiken och kallade därför in en domare från den så kallade förstärkningsstyrkan, en pool med rådmän som kan rycka ut då domstolarna saknar ordinarie sådana eller vid extrem arbetsbelastning.
Problemet är att den inkallade domaren hade tjänstgjort vid Värmlands tingsrätt under stora delar av 2022 och 2023.
Han har under denna tid haft ett eget tjänsterum i domstolen. Han har suttit i samma korridor som såväl målsägande som vittnet.
Och till råga på allt rådde detta förhållande även under rättegången mot kvinnan.
”De nu angivna omständigheterna rubbar objektivt sett förtroendet för rådmannens opartiskhet och utgör rimlig grund för tvivel om detta förhållande”, skrev hovrätten i ett beslut i går.
Fängelsedomen mot kvinnan kastas i papperskorgen. Målet skickas tillbaka till tingsrätten. Rättegången måste göras om.
Ett närmast självklart beslut. Så här får det inte gå till. Att chefen för domstolen inte begrep bättre utan godkände eländet är anmärkningsvärt.
Fyra månaders fängelse är ingen liten sak och det får inte råda någon tvekan om domstolars neutralitet och opartiskhet.