EU-domstolen kan stoppa Lexbase
Sätter EU-domstolen stopp för Lexbase och andra företag som säljer domar och förundersökningar?
Attunda tingsrätt har i ett tvistemål vänt sig till Luxemburg för ett förhandsavgörande.
En man som 2011 dömdes för brott har stämt Lexbase och kräver skadestånd, då domen ännu är sökbar.
Han hävdar att bolaget därmed bryter mot EU:s dataskyddsförordning, ett regelverk mer känt som GDPR.
I polisens belastningsregister har brottmålsavgörandet gallrats för länge sedan.
Det finns strikta regler som styr den saken, tanken är att människor ska kunna gå vidare med sina liv efter avtjänat straff och inte behöva lida i evighet för begångna försyndelser.
Men de privata aktörer som säljer domar och förundersökningar har andra och för den dömde mindre generösa gallningsrutiner, i den mån de över huvud taget har några.
Nu medger Lexbase i och för sig att bolaget vägrat tillmötesgå mannens begäran om att få sina personuppgifter raderade och kan tänka sig att betala skadestånd på 20 000 kronor.
Samtidigt påpekar företaget att GDPR inte gäller i detta sammanhang.
För att denna invändning ska bli begriplig krävs en juridisk utsvävning som jag hoppas inte blir alltför komplicerad.
När GDPR, som reglerar behandlingen och flödet av personuppgifter inom EU, trädde i kraft 2018 fick Sverige inskrivet ett undantag för databaser med utgivningsbevis, ett intyg som krävs för att journalistisk verksamhet ska omfattas av grundlagen.
Det i sin tur beror på att journalistiken i Sverige har ett starkt skydd i Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen.
Nu är inte det svenska undantaget ett under av tydlighet, och svenska domstolar har på senare tid markerat mot Mrkoll och allt vad bolagen heter.
I Malmö sattes i januari foten ner mot ett företag som ville ha ut alla tingsrättens förundersökningar i brottmål under föregående år.
Domstolen ansåg att de bakgrundskontroller som gick att göra i bolagets söktjänst inte var journalistisk verksamhet och således inte omfattades av GDPR.
Och i Umeå åkte ett annat företag, som ville ha ut domar, på pumpen två gånger om, med liknande resonemang.
Attunda tingsrätt, domstolen som har fått tvisten mellan Lexbase och den dömde mannen i sitt knä, intar en mindre självsäker attityd till den juridiska snårskogen och bad i fredags EU-domstolen om hjälp.
Detta genom ett så kallat förhandsavgörande. En metod som nationella domstolar kan använda för att få vägledning vid tolkning av unionsrätten.
Tingsrätten noterar att GDPR-förordningen är något luddig. Exempelvis är inte vad som utgör ”journalistiska ändamål” definierat.
Domstolen ställer tre frågor till EU som, något förenklat, går att sammanfatta som ett önskemål om att det en gång för alla ska fastställas om försäljning av brottmålsdomar verkligen är journalistisk verksamhet.
En fråga som onekligen behöver ett svar.
Nuvarande ordning har nämligen lett till ett elände för människor som någon gång har brutit mot lagen och sedan fått betydande svårigheter, inte minst på arbetsmarknaden.
Det gäller inte minst unga människor som begått någon enstaka dumhet och sedan skärpt till sig. En enkel sökning när det söks jobb och det ringa narkotikabrottet för sex år sedan poppar upp.
Politikerna har försökt göra någonting åt problemet, dessvärre med närmast löjeväckande resultat.
Redan den moderata justitieministern Beatrice Ask under alliansåren var förbannad, men gjorde ingenting åt saken.
Efterträdaren Morgan Johansson tillsatte en parlamentarisk kommitté, men politikerna lyckades inte komma överens.
Han beslöt då om en ny utredning som ledde till ett lagförslag om att begränsa grundlagsskyddet för vissa söktjänster, men det kastade riksdagen i papperskorgen.
Nu är Gunnar Strömmer i farten. En utredare tillsattes i oktober i fjol för att ta ställning till om Lexbases och de andra bolagens förmånliga ställning i lagen ska inskränkas.
Detta inte minst med tanke på att de kriminella gäng som skjuter och spränger och begår omfattande ekonomisk brottslighet nyttjar tjänsterna till att kartlägga personer i sina brottsplaner.
Möjligen lyckas EU-domstolen med det som regering och riksdag hittills har misslyckats med.