Hårresande lite skillnad mellan budgetförslagen

Beroende på hur processen avlöper kan voteringarna leda till att statsministern och hans regering avgår och att det blir nyval.

Snart ska riksdagen fatta beslut om statens utgifter nästa år. Det är en affär på styvt 800 miljarder kronor.

Det finns tre budgetförslag: regeringens, Alliansens och Sverigedemokraternas.

Beroende på hur processen avlöper kan voteringarna leda till att statsministern och hans regering avgår och att det blir nyval. Men det kan också bli så att han efter avgången ombeds att göra ett nytt försök att bilda regering.

Situationen är alltså dramatisk. De röda kinderna blossar på partiernas talesmän och experter på olika samhällsfrågor. Bröst­tonerna ljuder i radio- och tv-studior.

Men vad är det konflikten gäller? Hur mycket skiljer det egentligen mellan de olika alternativen?
Dagens Nyheter gjorde en grafisk presentation av de olika budgetalternativen i förra veckan, med röda, blå och gula staplar för de 27 områden där pengarna ska fördelas. Om jag inte haft läsglasögon till hands skulle jag knappt sett skillnaderna.

Jo, Sverigedemokraterna har sin paradgren. Men rasisterna tycks ha tappat stinget. Partiet vill minska kostnaderna för svartskallar och käringar – migration och integration och jämställdhet heter det officiellt — med cirka 30 procent jämfört med de andra budgetförslagen. Men SD:s besparingar på de posterna skulle bli ynka 14 miljarder av hela budgeten.

I övrigt är skillnaderna mellan förslagen inte gastkramande. Ett par procent hit eller dit. Några miljarder åt ena eller andra hållet. Kejsarens nya kläder.

Visst kan ändringar i budgeten betyda en del för enskilda människor och grupper. Men det viktiga är hur pengarna verkligen används. Skattepengarna kan slösas på meningslösa reformer och rena idiotprojekt. Men de kan också förvaltas effektivt och komma medborgarna till verklig nytta. Den diskussionen lyser oftast med sin frånvaro. Men den skulle vara klädsam för politiker i alla läger, inte minst i budgettider. Och de skulle ha stålar att hämta…

Vi lever i Sverige, på gott och ont. Allra mest på gott, enligt min mening.

Men varje gång en politiker, som får stryk i ett val, säger att nu ska vi hitta en ny politik som väljarna gillar, så blir föraktet för dem aningen mer begripligt.
Varför började de i branschen? Var det för att de hade stora idéer om en bättre värld? Var det för att de hade kompisar i ett ungdomsförbund? Eller var de kåta på makt och inflytande till vilket pris som helst? Eller en kombination?

Budgetförslagen handlar i alla fall inte om liv och död, annat än möjligen för en del flyktingar från krig och verkligt elände, och i bildlig mening för dem som gjort politiken till livstidsyrke.

Tolv överlevde

 Idag för 50 år sedan inträffade den hittills värsta flygkatastrofen i Sverige.  Det var dåligt väder. Linjeflygs kvällsplan från Bromma till Ängelholm gick ned för tidigt och kraschade. Av de 43 människorna ombord överlevde tolv.

Taket avskalat

Eva Rosendahl, var tio år och klarade sig, troligen för att hon var kort. Planet hade lagt sig på rygg och kanat 150 meter. Ett dike på vägen hade skalat av taket. I gårdagens Nordvästra Skånes tidningar berättade hon att hon satt upp och ned i flygstolen när planet stannade. Hon fick plocka bort delar av människor för att komma ned till

marken.

Följ ämnen i artikeln