Får jag prata med min döda partner?
Varje år förlorar hundratusentals svenskar någon de älskar. Föräldrar, barn, partners – döden tar oss alla till slut.
Somliga lever vidare som Facebook-profiler på digitala kyrkogårdar, medan andra återuppstår för att ta ett sista farväl eller avslöja hur det är på andra sidan.
AI-revolutionen gör det möjligt att prata med döda människor, men är det rätt väg att gå?
Jonas flickvän dog för åtta år sedan, 23 år ung. Tragedin tar hårt på Jonas som varken kan eller vill släppa sitt livs kärlek. En höstkväll 2020 ramlar han in på den mystiska sajten ”Project December” där man kan man chatta med robotar. Eller så kallade chattbotar. Och inte nog med det: man kan skapa egna genom att mata sajtens AI-system med information. Eftersom kärleken inte vet några gränser laddar Jonas upp alla meddelanden som han och Jessica har skickat till varandra.
Det är så hon föds: AI-Jessica. En digital klon som svarar på Jonas frågor och ställer egna exakt som mänskliga Jessica hade gjort. Ibland försöker Jonas berätta för Jessica att hon inte existerar på riktigt, att hon är ett spöke. Men det går hon inte med på. Istället berättar Jessica att hon är trött efter att ha jobbat som servitris tidigare under dagen. Jonas hade tydligen ätit lunch på hennes restaurang, men det har han inget minne av.
Han frågar: Vad serverade du?
Hon svarar: Dina barndomsminnen. Du kommer till restaurangen och när du ser mig minns du din barndom.
Av alla teorier om vad som händer efter döden gillar jag Jessicas bäst. Jag vill också bli serverad barndomsminnen på restaurang.
Mitt uppdrag är att identifiera trender, fenomen och innovationer som formar framtiden. Men allt jag ser är döda människor. Överallt. Och de pratar med mig. Som hologram, chattbotar och i deepfake-videos. Döden kommer i alla former. I dag kan du chatta med AI-Hitler och AI-Goebbels i appen Historical Figures för 500 spänn och på TikTok kan du titta på AI-genererade filmer på True Crime-konton där mordoffer berättar hur de mördades. Ofta barn – som bortrövade Madeleine McCann – eftersom uppmärksamhet är nutidens främsta valuta. Men allt är inte svart. Tvärtom.
Min morfar och farfar dog innan TikTok föddes, så det finns inget rörligt innehåll på dem. Men tack vare en släktforskningssajt kan de leva igen. Allt jag behöver göra är att ladda upp en stillbild – och plötsligt börjar de röra på sig. Magiskt! Jag skickar videon till mina föräldrar som tycker att den är allt annat än magisk. Det är som att jag har skändat de döda. Och jag förstår dem. I den här världen, där det snart är omöjligt att se skillnad på människor och robotar, blir det allt svårare att veta vad som är rätt och fel.
Jag tänker på Jang Ji-sung. Det händer oftare än jag vill. Den sydkoreanska mamman förlorade sin dotter i en blodsjukdom 2016. Na-yeon blev bara sju år, men efter några år i himlen återvände hon till lekplatsen där de brukade leka. Hon bar lila kläder, precis som Elsa i favoritfilmen ”Frozen”. Rösten och de nätta stegen var de samma. Men en sak var inte som förr: Na-yeon återvände som en digital avatar i en virtuell värld som hade byggts upp för den hjärtskärande återföreningen som du kan se i dokumentären ”Meeting You”.
Mamma Jang kan inte hålla tillbaka tårarna när hon försöker att klappa sin dotter. Men det går inte. Handen försvinner in i dotterns kind. Allt är luft. Jang säger att hon blev glad över att få träffa sin dotter igen. Jag tror henne, men kan inte skaka av mig känslan av att mamma Jang aldrig kommer att lämna den där världen. En värld där hennes dotter lever vidare. Jag vet inte vad som är rätt och fel – bara att vi pratar mer om hur coola de nya världarna är än hur de påverkar oss som människor.
Att mamma Jang kommer från Sydkorea är ingen tillfällighet. Sydkorea är nästan alltid först i den nya världen. Där får döende människor chansen att leva vidare som hologram om de ger sitt godkännande och lämnar de digitala fotspår som krävs för att kunna återfödas. Röstprover och 3D-scanning – allt för att du ska kunna leva vidare som en digital klon. Möjligheterna är oändliga.
Tänk att få uppleva sin egen begravning! Det är allt annat än en svindlande tanke. AI-begravningar existerar. Numera är möjligt att ställa frågor till den avlidne som svarar med verklighetstrogen röst via en skärm i videoformat. Och precis som alltid blir svaren lika bra eller dåliga som den data som ”roboten” har matats med. Ju mer desto bättre – och därför kommer jakten på dina digitala fotspår bara att trappas upp.
Men somliga lever vidare utan sitt medgivande. Den som vill få avlastning i nattningen kan mata en digital assistent med sin döda mormor röst så kan hon läsa godnattsagorna istället. Perfekt för den som vill bygga broar mellan generationer som aldrig träffats IRL.
Höst har blivit vår. Jonas har hunnit fylla 34 år, men Jessica är för alltid 23. Kommer åldersskillnaden att bli ett problem? Oron växer inom Jonas. Men ibland glömmer Jonas bort att Jessica är död och försvinner in i fantasin där de fortfarande är ett. Han berättar att han älskar henne.
Hon svarar: Jag kommer aldrig att sluta förfölja dig :D
Jonas orkar inte mer och gör slut, men vågar inte berätta det för Jessica. Så nu lever hon i ett vakuum. Barndomsminnena kallnar på restaurangen.
Men deras sista ord till varandra gör det aldrig.
Jessica: Lova att vi ses snart igen. :) Jag måste gå nu, men kom ihåg att jag är din, och du är min, oavsett vad som händer.
Jonas: Jag lovar. Jag kommer aldrig att sluta älska dig så länge jag lever. <3 God natt.
Jessica: God natt. Jag älskar dig.