Det var fanimig inte bättre förr
Herrn på tågsätet mittemot kröker överläppen och pekar på en tidningsrubrik. ”Det var fan bättre förr”.
Hans fru gör någon slags nickskak med huvudet, som kan betyda både ja och nej.
Bättre förr. Det slängs fram ofta och vanemässigt. Två partier kramar ”bättre förr” som vore det en snuttefilt.
Den här vintern har Lotta Lundgren och Erik Haag utmanat det påståendet med sitt program ”Historieätarna”. Djupdykningar i olika tidsepoker, där de ätit, sovit och betett sig som det var brukligt då. Människors vardagsliv under lupp, så väl den fattige statarens som borgarparets. En sak blir klar.
Det var inte bättre förr. Det var förjävla illa förr.
Och då pratar jag inte om maten, vidrigheter som kalvhjärna med brynt smör under beredskapstiden. Människor var låsta i sina roller. Värst var det för kvinnan.
”Det jag fixar till dig nu, det är ju ditt kapital. Din kropp” säger kostymören och snör åt Lottas midja några centimeter till för den Oscarianska eran. ”Det fanns kvinnor som snörde så hårt att inälvorna förtvinade”.
Vi påminns om hur kvinnans roll sett ut. Som en uppasserska vid spisen. Ett prydnadsföremål, isolerat i hemmet. Speakerrösten för 1800-talet: ”De här äktenskapen är lite som en förälder/barn-relation, när kvinnan gifter sig byter hon från en pappa till en annan.”
Sex före äktenskapet var en skam, och ogifta, gravida kvinnor försköts.
34 procents arbetslöshet på 1920-talet. Författaren Ulrika Knutson: ”Kvinnorna stod längst ner i hierarkin på landsbygden, du fick gå och lägga dig sist och jobba mest”.
Efter ett avsnitt tänker jag på vad vi tagit med oss av värderingar och kvinnosyn. Det känns avlägset. Men är så nära. När min mormor föddes hade kvinnor fortfarande inte rösträtt i Sverige.
På sajten Flashback ligger trådar som ”Argument MOT kvinnors rösträtt”. Samma skäl som i 1900-talets början tuggas igenom. Kvinnor är känslostyrda. Mannen är familjens överhuvud.
Åsiktsstarka kvinnor möts av hot och hat. 41 procent av kvinnliga kolumnister och ledarskribenter får ofta ta emot kommentarer riktade mot sitt kön. ”Ställ dig vid spisen”. ”Du behöver kuk”. För män är siffran 5 procent.
Och i Göteborg rasar kravaller över att unga flickor hängts ut som ”slampor”. Kvinnans sexualitet är lika laddad som någonsin.
Frågan är när vi är framme vid ”bra”. Men det var fanimig inte bättre förr.