Agnes, 23, erkände mobilprat i bilen – tvingas till rättegång

Publicerad 2018-03-14

Agnes Andersson, 23, stoppades av polisen när hon pratade i mobilen i bilen.

Hon erkände och godkände böter – annars skulle det bli rättegång, sa polisen.

Nu tvingas hon till rättegång i alla fall.

– Det känns väldigt onödigt, säger hon.

Agnes Andersson, 23, satt i bilen på väg till jobbet den 15 februari och pratade kort med sin kusin i telefon.

En civil polisbil började följa efter och stoppade henne på Redbergsvägen i Göteborg.

– Jag pratade i telefon i en minut. De följde efter mig i kanske en kvart, säger hon till Aftonbladet.

Agnes fick sätta sig i baksätet på polisbilen.

– I polisbilen satt tre poliser. Jag sa: Kan ni säga vad jag gjort?

Polisen förklarade att hon pratat i mobilen, vilket var förbjudet enligt lag sedan den 1 februari.

Kände du till förbudet då?

– Nja, lite vagt. Jag visste inte exakt vad som gällde.

Agnes blev förhörd i polisbilen och delgiven misstanke och fick frågan om hon erkände brottet.

– Jag frågade vad som skulle hända om jag inte erkände och då sa de att det skulle bli rättegång. Och att de tre skulle kallas som vittnen. Jag ville slippa en rättsprocess, erkände och godkände böter, för att kunna lägga det bakom mig, säger hon.

Kallas till rättegång

Men i stället för strafföreläggande blev hon åtalad , i likhet med alla andra som misstänktes för det nya brottet, för att ha pratat i mobil under färden.

Bara i februari åtalades 105 personer. Det normala vid bötesbrott är att betala på plats eller få strafföreläggande hem.

Målet med alla åtal är att få ett prejudikat som skulle fastställa påföljden, det vill säga bötesbeloppet - vilket kräver en dom i Högsta domstolen, eller några domar i hovrätten, som också kan vara vägledande. För att ärendet ska gå till högre instans, krävs det att domen överklagas.

Men även de som erkänt, kallas i bland till rättegång, vilket Aftonbladet tidigare skrivit om.

Agnes Andersson blev även hon kallad till rättegång. Hon hotas med vite om hon inte dyker upp i domstolen.

– Jag blev jätteirriterad. Nu måste jag ta en ledig dag från jobbet för att gå på rättegång, säger hon.

Alla åtalas – trots erkännande

Samtliga anmälningar gällande det nya förbudet handläggs av två åklagarkammare, i Östersund och i Karlskrona, som båda har enheter för koncentrerad handläggning av trafikmål. Där fattas besluten om åtal och skickas ut, tillsammans med en rekommendation om man bör hålla en rättegång eller inte. De flesta fallen avgörs utan handläggning. Samtliga hittills dömda fick 1 500 kronor i böter som straff.

Men eftersom de flesta erkänner, blir det i princip endast rättegång mot personer som redan erkänt, vilket sällan leder till överklagan vid bötesstraff.

Håkan Andersson, åklagare vid trafikenheten vid Östersunds åklagarkammare säger att bötesbeloppet inte var bestämt när lagen trädde i kraft.

– Vi ville överlåta det till domstolar.

Men varför skickas de som erkänt till rättegångar, det låter dyrt samtidigt som chansen att de överklagar ända upp till Högsta domstolen är rätt liten?

– Det gör man för att de som erkänt inte ska riskera att få högre böter, som polisen exempelvis skulle skriva ut på platsen. Det får kosta lite att ha rättssäker handläggning. Det blir så inledningsvis vid den den här typen av brott, säger Håkan Andersson.

Enligt honom måste inte alla som kallats till rättegång infinna sig i rättsalen.

– Det är tingsrätten som avgör. Det beror på hur kallelsen är formulerad. Man kan alltid ringa sin tingsrätt och fråga om man måste komma till rättegång, säger Håkan Andersson.

Något som skulle ändra handläggningen av dessa ärenden är att riksåklagaren utfärdar en ordningsbotsrekommendation, enligt Håkan Andersson.

Annars kommer det att fortsätta på samma sätt som hittills tills man fått en prejudikat.

Agnes Andersson har inga planer på att överklaga. Hon kommer att erkänna i rätten också säger hon.

– Jag vill inte ha ännu längre rättsprocess. Jag har erkänt. Det här känns jobbigt och väldigt onödigt, säger hon.

Följ ämnen i artikeln