Familjen: Vi får inte Max tillbaka – men vi hoppades på rättvisa

Uppdaterad 2015-12-14 | Publicerad 2015-12-13

Max pappa gick upp mitt i natten och ringde sina barn eftersom de inte kommit hem än.

Han fick inget svar – minuterna efter ringde dottern och skrek:

– Pappa, pappa, kom hit! De håller på att mörda Max.

Max Cortes, 22, blev ihjälsparkad av några för honom okända unga män.

Han hann aldrig se dem innan han fälldes ner på marken. Sedan överöste de honom med sparkar och slag mot huvudet och överkroppen.

Han blev medvetslös och vaknade aldrig mer.

Sista samtalet - om julklappen

Max pappa står i sonens rum och håller i en keps. Det har gått ett knappt år sedan dödsmisshandeln. Max saker är kvar i hans rum. Hans samling skor i bokhyllan, hans träningsschema ovanför sängen, fotografier han tagit - och hans keps.

– Den hade Max på sig… den kvällen, säger pappan.

Han berättar om kvällen, fredagen den 19 december i fjol, som för alltid förändrade familjens liv.

Max gick ut med sin lillasyster Madeleine och hennes väninnor. Han skulle inte stanna ute sent den natten, sa han till sin mamma på eftermiddagen.

– Han skulle upp tidigt på lördagen och köpa en julklapp, säger hans mamma.

Det var sista gången hon pratade med sin son. Nu sitter hon ihopkrupen i en fåtölj, tårarna rinner när hon berättar om saknaden och overklighetskänslan.

– Ibland när jag vaknar, känns detta som något jag bara drömt.

– Ingen hade rätt att ta hans liv, hans drömmar och hans framtid, säger hon.

Ville jobba med design

Max syster Madeleine sitter länge tyst. Hon var med när Max misshandlades till döds. Hon försökte skydda honom och gick emellan när den 21-årige mannen plötsligt dök upp och slog hennes bror. Men då dök det upp flera andra och gav sig på Max.

Madeleine ringde sin pappa, som rusade dit. När han kom till torget i Skärholmens centrum låg hans son på marken.

– Jag kom före ambulansen. En polis höll på med hjärt-lungräddning, säger pappan.

Han visar en liten ask som sonen gjort. I den ligger Max ljusblåa babyskor. När familjen berättar om Max, beskriver de en ung, glad man som hade stora planer inför framtiden. Han var en duktig inlinesåkare, men hans stora passion var design.

Kenth Ulvedal, 28, var en av Max närmaste vänner. De har åkt inlines tillsammans i flera år och även tävlat:

– Det var verkligen något han brann för.

Kenth beskriver Max som en energisk och positiv person.

– Han gjorde alltid mycket för andra. Han hade ett stort hjärta.

”Tomt och overkligt”

Dagen innan julafton 2014 fick Kenth veta att Max var död.

– Jag var i chock. Min sambo var också nära vän med Max, vi vara båda lika berörda. Det har gått ett år och det är fortfarande svårt att förstå. Det känns tomt och overkligt, säger vännen. 

Familjen berättar att Max designade kläder och sydde dem själv, samt tillverkade bland annat skoaskar. Planen var att göra mycket mer. Måndagen efter den ödesdigra helgen skulle han fortsätta på en starta-eget-kurs.

– Han var så glad för det, säger mamman.

– Han hade så mycket på gång. Max älskade livet, säger pappan.

Två åtalade slipper påföljd

I förra veckan kom hovrättens dom. Två av de tre åtalade går het fria från påföljd. Rätten fastslog att flera personer tillsammans och i samförstånd sparkade ihjäl Max - men menar att det bara gick att bevisa att endast en av de åtalade, en 21-åring hade något med misshandeln att göra.

Max pappa ser uppgiven ut.

– Att någon döms, det ger oss inte Max tillbaka, men jag hoppades på rättvisa, säger pappan.

– De var åtta eller tio. För mig är de mördare. Om de inte förstod att de höll på att döda honom, då vet jag inte vad som krävs för att förstå det, säger pappan.

– Jag har lärt mina barn att göra rätt för sig. Nu var Max på fel plats vid fel tidpunkt, de tog honom ifrån oss.

Han skulle vilja se en lagändring som gör det möjligt att lagföra gärningsmän vid liknades misshandel. Och vill att det ska vara lättare för vittnen som är rädda att träda fram.

– Polisen har gjort ett bra jobb. Men jag skulle vilja att samhället satsar mer resurser på till exempel vittnesskyd. Det finns en ilska i mig att samhället inte kunna ta itu med det här. Att lagar som vi skapat inte räcker till.

Vakade vid sjuksängen

Natten då Max sparkades ihjäl åkte familjen direkt till sjukhuset.

Max var medvetslös och hade svåra hjärnskador. Han hölls vid liv med hjälp av livsuppehållande åtgärder.

– Jag visste, så fort jag såg honom. Han var inte kvar, säger pappan.

Familjen vakade vid Max säng hela helgen. På söndagen var det över.

– Då var det dags att koppla bort slangen. Så vi lämnade honom, säger pappan.

Max dödförklarades klockan 21.49 den 21 december 2014.

Dagen efter ringde pappan till handledaren som höll i starta-eget-kursen.

– Jag sa.. att min son inte kommer och hon frågade: Varför?

Pappan är tyst en stund, han tittar ner på sonens keps i sin hand:

– Han finns inte längre, sa jag.

Följ ämnen i artikeln