Chefen för kritiserade ungdomsfängelser: Vi är bäst på det här

Publicerad 2023-03-05

Över en tredjedel av tonåringarna som dömdes för grovt vapenbrott förra året är eller har varit omhändertagna enligt LVU, visar Aftonbladets granskning.

Flera av dem har placerats på Sis-hem – men inga insatser har hjälpt och deras fortsatta väg in i kriminaliteten har inte kunnat stoppas.

– Den målgruppen är ofta mycket svårmotiverad, säger Helena Finér, sektionschef på Sis.

Aftonbladet har granskat tonåringarna i Stockholmsområdet som förra året dömdes för grovt vapenbrott. Granskningen visar hur många av dem funnits på samhällets radar långt innan de dömdes för brottet. Över en tredjedel av de 28 tonåringarna har tidigare varit, eller blev i samband med att de misstänktes för grovt vapenbrott, omhändertagna enligt LVU, lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga.

Bland den dryga tredjedelen finns också tonåringar som avtjänat straff enligt LSU, lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård, något som tonåringar som begår allvarliga brott kan dömas till.

Helena Finér, sektionschef på Sis, statens institutionsstyrelse, säger att kriminella tonåringar är en mycket svår grupp att behandla och nå fram till.

– De har ofta få alternativ till det kriminella livet, de tillhör ofta socioekonomiskt utsatta grupper, familjer där våld varit ett inslag sedan de var små och har också i många fall neuropsykiatriska diagnoser. Dessutom är de ofta svårmotiverade, säger Finér.

En av tonåringarna som förra året dömdes för grovt vapenbrott. Tonåringen i fråga har tidigare varit placerad på Sis-hem.

Flera av tonåringarna som varit omhändertagna enligt LVU och LSU har varit placerade på Sis-hem, bland annat på ungdomshemmen Tysslinge, Johannisberg och Ljungbacken.

Under tiden på ungdomshemmen har några av tonåringarna i kartläggningen begått brott – antingen i samband med att de rymt eller under tiden på boendet.

Av 28 dömda tonåringar från förra året hade nästan en tredjedel någon gång varit omhändertagna enligt LVU eller blivit det i samband med misstanken om grovt vapenbrott.

Sis-hemmen har fått mycket skarp kritik de senaste åren, bland annat från Inspektionen för vård och omsorg.

Att det snarare handlar om inlåsning är vård på Sis-hemmen skrevs det om i en avhandling från Göteborgs universitet.

Sis har också fått kritik för sin platsbrist, vilket resulterat i att man inte kunnat placera ungdomar inom tvångsvården. Bland annat har Justitieombudsmannen kritiserat Sis för hur de arbetat med att försöka lösa platsbristen.

Aftonbladets granskning av tonåringarna dömda för grovt vapenbrott visar hur det för en av tonåringarna inte fanns plats på boendet där han skulle placeras. Han fick då placeras hemma i väntan på en plats – varpå han rymde.

Ytterligare en av tonåringarna rymde innan omhändertagandet kunde verkställas – han var försvunnen i drygt två månader då han hittades på sjukhuset efter att ha blivit skjuten.

Ett av alla de vapen som tonåringarna beväpnat sig med.

”Problem att hitta medarbetare”

Hur ska Sis-vården bli bättre för att komma åt kriminella tonåringar?

– Vi behöver göra vår del i vårdkedjan men vi skulle behöva andra juridiska förutsättningar för att begränsa kontakter med kriminella vänner utanför och även få utökade visitationsmöjligheter. Vår väl utbyggda skolverksamhet och olika behandlingsprogram för att minska risken för återfall är våra viktigaste verktyg. Vi har en hög personaltäthet och på de institutioner med högsta säkerhetsklass har vi beslutat om en ännu högre personaltäthet eftersom det finns höga risker för hot och våld men också för att ha flera vuxna nära dessa ungdomar, säger Helena Finér.

Enligt Helena Finér är det svårt att rekrytera och att hitta personal som har tillräckligt med kompetens.

– Vi jobbar hårt med rekryteringen men rent generellt är det ett problem att hitta medarbetare med rätt kompetens.

Helena Finér, sektionschef på Sis, menar att Sis är mest lämpade att ta hand om de tonåringarna som begår grova brott.

Två unga män som sitter häktade misstänkta för att ha försökt kontraktsmörda en annan person träffades på en av era institutioner – vad tänker du kring det?

– Vårt mål är såklart att alltid minska riskerna för återfall i brott. Att ungdomar som varit placerade hos oss begår nya brott är såklart mycket olyckligt men här behöver vi jobba i hela vårdkedjan. Ungdomskriminaliteten är ett växande problem, Sis kan inte lösa det på egen hand men vi kan erbjuda en så god och trygg vård som möjligt och erbjuda en bra skolgång men när de varit hos oss behöver andra aktörer ta vid.

I Tidöavtalet står det att regeringen vill införa ungdomsfängelser som ska ersätta de ungdomshem Sis ansvarar för. Helena Finér anser inte att det är rätt väg, utan att Sis är mest lämpad att verkställa sluten ungdomsvård.

– Vi har tagit stora steg säkerhetsmässigt och även vad gäller skolverksamheten. Eftersom vi vårdar enligt både LVU och LSU och målgrupperna överlappar varandra mycket kan det bli sömlöst mellan placeringarna.