Regeringen ansöker om krispengar från EU

Anette Holmqvist

, 

Ebba Thornéus

Behöver hjälp för att lösa flyktingsituationen

Sverige ansöker nu om hjälp från EU för att lösa den pågående flyktingkrisen – såväl pengar som omfördelning av asylsökande till andra länder.

Samtidigt tillsätter man en utredning som ska se över mottagande och boende för nyanlända.

– Det är ett mycket, mycket allvarligt och ansträngt läge för Sverige nu, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S).

På en pressträff vid lunchtid i dag presenterade arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) och barn- och äldreminister Åsa Regnér (S) vad regeringen beslutat i fråga om den akuta flyktingkrisen.

Signalen från ministrarna var att läget är mycket akut. Samtidigt kommer signaler om att nya rekord slås i antal asylsökande.

Därför har nu regeringen i dag beslutat att gå vidare med det man tidigare anfört – att be om hjälp från EU.

– Det är ett mycket allvarligt och ansträngt läge för Sverige nu, vi behöver hjälp av andra EU-länder. Det är därför regeringen nu ansöker om att få bli del av EU:s omfördelning och ger Migrationsverket i uppdrag att ansöka om finansiell hjälp från EU:s fonder, säger Ylva Johansson.

”Måste lyfta blicken”

Ersättning kan ges både för i år och nästa år, men hur mycket det kan handla om är oklart. Enligt Ylva Johansson är dock tanken att pengarna i första hand behövs för att skaffa nya boenden.

Johansson och Regnér slog också fast att regeringen tillsätter en utredning som ska se över mottaganden och bosättning för asylsökande och nyanlända. Utredningen, som ska ledas av landshövding Lars Bäckström, tidigare V-riksdagsledamot, ska vara klar 2017.

Varför man tillsätter en utredning i detta skede förklarar Ylva Johansson med att man måste jobba både med det akuta läget och på längre sikt.

– Regeringen tar beslut varje vecka och måste agera hela tiden och göra många insatser, men man måste också lyfta blicken och se till att vi långsiktigt får hållbara system, säger arbetsmarknadsministern.

Stödboenden för ensamkommande

Annat som beslutades om på regeringssammanträdet är att man nu inför den sedan tidigare aviserade boendeformen, stödboenden.

Tanken är att de ska kunna användas för placering av barn och unga mellan 16 och 20 år och är till för dem som inte har ett lika kvalificerat behov av vård som det som erbjuds inom HVB, hem för vård eller boende. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2016.

– Det är en boendeform som naturligtvis ska kunna användas av alla barn och unga som behöver det, inte bara flyktingbarn. Men vi vet efter de många och dagliga kontakter vi har med socialtjänsterna att det här är en efterfrågad boendeform från socialtjänsterna, säger Åsa Regnér, barn- och äldreminister.