Svensk flyktingpolitik hyllas i Jordanien
Publicerad 2018-02-11
– Det första som kommer upp när du googlar ”flykting och land” är Sverige.
Det säger Tammam Edris när han träffar migrationsminister Heléne Fritzon, (S), vars politik avgör hans framtid.
Hans familj har dragit högsta vinsten i flyktinglotteriet – de kan få komma hit utan att riskera livet på Medelhavet.
AMMAN. En svensk flagga på väggen och foton på svenska kvinnor med och utan slöja, kvinnor med bygghjälmar på, män med bäbisar i bärsele.
En första inblick i vilket slags land Sverige är.
Vi är i en barack i Jordaniens huvudstad Amman, i flyktingorganet UNHCR:s mottagningscenter.
Här avgörs om syriske Tammam Edris och hans familjs dröm om ett liv i Sverige ska bli verklighet.
– Vi vet att de kommer att behandla oss som människor där, säger han.
Tammam Edris är en rundlagd man med trött men ändå hoppfull uppsyn.
Hans familj har dragit högsta vinsten i flyktinglotteriet.
65 miljoner människor är på flykt världen över, endast 80 000 av dem kommer i år att lagligt få flytta till ett tredje land som kvotflyktingar.
UNHCR väljer endast de särskilt utsatta eller de med starkt skyddsbehov – som Tammam Edris familj.
Att de kvalar in är det ingen tvekan om.
”Våra liv är satta på undantag”
Han försörjer sin mor, syster, tre brorsbarn vars båda föräldrar dödats i Syrienkriget, samt de egna barnen och frun.
Tammam Edris tar ströjobb på byggen runt om i Amman för att dryga ut bidraget från UNHCR på cirka 1 800 kronor som knappt täcker hyran för lägenheten de bor i – den billigaste vi kunde hitta, försäkrar frun, Ghada Edris.
– Mina barn har mat och vatten. Men inget utöver det. Våra liv är satta på undantag. Jag vill ge dem ett liv i frihet. Jag vill att de ska utbilda sig, få en framtid, säger hon.
Efter nästan fem år på flykt har de gett upp hoppet om att få återvända till hemstaden Homs, som sedan flera år tillbaka ligger i ruiner.
Sverige hyllas som vore det 2015
Mellan dem och och en resa till Sverige står influgna tjänstemän från Migrationsverket. De ska djupintervjua familjemedlemmarna. Är någon möjligen en säkerhetsrisk? Då blir det ett nej. Men 90 procent av de intervjuade tillåts flytta till Sverige.
Just denna dag är den svenska delegationen utökad med migrationsminister Heléne Fritzon, (S).
Hon vill på plats se hur kvotuttagningar går till.
I Amman hyllas Sverige som om det fortfarande är 2015 och statsministerns ”mitt Europa bygger inga murar” är ledorden för svensk flyktingpolitik.
Men Heléne Fritzon vill hellre tala om de 5 000 kvotflyktingar som Sverige ska ta emot i år – flest i världen efter USA och Storbritannien.
Det är en ökning från 3 400 personer jämfört med förra året.
Inte många jämfört med de 65 miljoner som är på flykt, men varje liv räknas, enligt ministern.
Om ungefär tre veckor ska familjen Edris få svaret.
– Sverige har en lång historia av att ta emot flyktingar, säger Heléne Fritzon till dem.
– Det första som kommer upp när du googlar ”flykting och land” är Sverige, svarar han med ett leende.
Ministern var på en ”feel good”-resa
De två dygn som Heléne Fritzon tillbringade i Jordanien i början av förra veckan var en sorts feel good-resa.
Inte för att ministern på något sätt njöt av att exempelvis träffa rullstolsburne Hamza.
Han är en tioårig pojke med nyfikna bruna ögon och det tjocka, svarta håret vattenkammat bakåt. Han bor i en av dessa oändligt många vita baracker utsprida över den jordanska öknen i flyktinglägret Zaatari.
Och lägret, det största i Mellanöstern med sina 80 000 invånare, är en given anhalt på migrationsministerns första resa i regionen.
Hamza har en lillebror – Khaled. Han var bara 20 månader gammal när han kom till flyktinglägret 2012. Han har aldrig åkt i en bil eller besökt en storstad.
Denna måndagsförmiddag sitter Khaled bredvid sin storebror och tittar storögt på de långväga, finklädda gästerna.
Heléne Fritzon och Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik tar av sig sina leriga skor och slår sig ned bredvid dem på dynan som tjänar som soffa i baracken där pojkarna bor i med sina föräldrar.
Hamzas rullstol har gått sönder, beklagar sig hans mor. Nu kan pojken inte gå i skolan eller leka utomhus.
– Vi drömmer om att få flytta härifrån, att ge dem ett värdigt liv. Vi vill att de ska få utbildning, säger modern med tårarna i ögonen.
Svenska miljarder möjliggör ett värdigt liv
Schemat är pressat, många punkter finns på programmet. Efter knappt en kvart säger vi adjö till Hamzas familj. De fem jeeparna som ingår i ministerns entourage åker sakta genom shoppinggatan i lägret, Champs-Élysées kallad. Cykelaffärer, butiker som säljer brudklänningar och stånd med frukt och grönsaker glider förbi.
– Det är bättre grönsaker här än på Ica Sigtuna, säger någon ur ministerns följe.
Heléne Fritzon sammanfattar själv besöket i lägret efteråt med ”att det så klart är väldigt starka intryck”.
– Här skapar man vardag. Den blev möjlig för att det finns internationella organisationer för att ge stöd.
För att internationella organisationer ska kunna driva skolor och förskolor och sykurser för kvinnor och mataffärer i lägret där flyktingar kommer åt pengarna på sina konton via ögonscanner och allt annat som ministern fick förevisat, krävs pengar.
Var gör svensk skattemiljard mest nytta?
Och Sverige ger så mycket pengar att lovorden haglar över ministern när hon träffar hjälparbetare. Flyktingorganet UNHCR får exempelvis sammanlagt en miljard svenska kronor i år, någonting som de anställda på plats upprepade gånger tackar för.
Men samtidigt behöver UNHCR låna pengar för att ha råd med sina projekt i Jordanien.
Just det är en het svensk inrikespolitisk fråga.
2016 var Migrationsverkets budget bara ett par miljarder kronor lägre än UNHCR:s totala.
Var gör en svensk skattemiljard mest nytta, i Zaatari eller Sverige?
– Jag tror inte att det är så enkelt att säga så. Vi ska göra både och; ge bidrag och samtidigt värna asylrätten och göra det möjligt för flyktingar att på ett säkert sätt söka skydd via kvotfördelningen, säger ministern.
Handlar inte om att ta emot muslimer
Även Imad N. Fakhour, planeringsminister med ansvar för internationellt samarbete i Jordanien, vill att fler flyktingar tryggt ska få flytta till Europa.
– Sverige har gjort ett fantastiskt jobb. Ni har gjort i Europa vad vi har gjort i Jordanien. Väldigt beundransvärt, säger han.
Aftonbladet träffar honom efter mötet med Heléne Fritzon på hans rymliga kontor i centrala Amman.
Imad N. Fakhoury pratar passionerat och länge. Siffrorna forsar ur hans mun.
Han säger bland annat att Jordanien med sina 9,5 miljoner invånare har tagit emot 1,3 miljoner syrier.
Numera får de arbetstillstånd och deras barn får gå i skolan. Alla får tillgång till sjukvård.
– Vi vill inte förlora flera generationer, säger Imad N. Fakhoury.
Direkta kostnaden för att ta emot syrierna landar på 1,5 miljarder dollar årligen, två tredjedelar av den summan täcks numera med bidrag från utlandet, enligt ministern.
– Om du gör mycket på rätt sätt bör du få större donationer. Vi gör nåt som gynnar hela världen.
Ministern vill dock inte säga en exakt siffra på hur många flyktingar Europa bör ta emot.
– Det måste göras under ordnade former för att undvika kaos och att människor drunknar i Medelhavet.
Men han är medveten om att vissa EU-länder vägrar ta emot flyktingar för att majoriteten av dem är muslimer.
– Vi hoppas att européer förstår att det inte handlar om att släppa in muslimer eller inte, utan om att bördan måste fördelas på ett rättvist sätt, säger Imad N. Fakhoury.
Hyllad i Jordanien – kritiserad i Sverige
På regeringsplanet hem kan Heléne Fritzon pusta ut. Under en kort stund kan hon glädjas åt att den omtalade Sverigebilden lyser i skimrande färger.
– Det finns en bild av Sverige att vi aktivt har tagit ansvar. Vår syn på flyktingar och mänskliga rättigheter gör att vi uppfattas som ledande internationellt i de här frågorna. Det märkte du ju också när vi har varit ute, säger hon.
Men i Jordanien slapp hon alla de jobbiga frågorna som hon dagligen tampas med här hemma.
I Sverige är det få som hyllar hennes politik.
När hon lägger upp ett videoklipp från besöket i Zaatari på sin Facebook rasslar det in frågor från aktivister och afghanska ungdomar:
Varför åkte du inte till Afghanistan? undrar alla.
Frågan om ensamkommande afghanska ungdomar hotade att spräcka regeringen innan en uppgörelse med Miljöpartiet nåddes.
Även inom Socialdemokraterna finns en högljudd minoritet som kräver att utvisningarna av ensamkommande ska upphöra.
Och på andra sidan finns Sverigedemokraterna som i princip vill stänga gränserna och satsa svenska miljarder på hjälp i närområdet.
Lägg till den stora valfrågan – tryggheten som många kopplar ihop med invandring och misslyckad integration – och man förstår att ministern navigerar genom ett politiskt minfält.
Sveriges flyktingpolitik avgörs i EU
Om Sverige både ska kunna ha kakan och äta den, alltså ha en restriktiv flyktingpolitik och behålla ställningen som ”humanitär supermakt”, beror på EU.
– Det allra viktigaste för att möta framtiden är att på EU-nivå hitta en gemensam och fungerande asylpolitik och det är precis vad som förhandlas.
Just EU-nöten blir svårast för Heléne Fritzon att knäcka.
Grovt förenklat hoppas Sverige att vid nästa stora flyktingkris ska EU-länder jämnt fördela flyktingar mellan sig beroende på landets storlek och BNP.
Källor inom den svenska regeringen säger att utsikterna för en långsiktig överenskommelse är små – Polen och Ungern har inte tagit emot en enda flykting trots att EU enades om att avlasta Grekland och Italien efter flyktingkrisen 2015.
Men ministern är hoppfull.
– Trycket ökar. Stats- och regeringscheferna har varit tydliga med att man innan sommaren ska återkomma med hur man tänker lösa det.
Flyktingpolitiken hotar EU
Enas man inte om en gemensam asylpolitik är hela EU hotat.
– Om vi ska upprätthålla EU som det var tänkt med fri rörlighet måste vi ha en gemensam flyktingpolitik. Vi är väldigt kritiska till de länder som vägrar. De vill gärna vara med och dela EU-kakan, då måste de ta ansvar också.
Oavsett vilket kommer Sverige aldrig att ensamt ha en flyktingpolitik som är olik resten av EU:s.
Heléne Fritzon var kommunalråd i Kristianstad hösten 2015 när tusentals människor kom varje vecka.
– Vid ett tillfälle sa jag att vi inte kan garantera att följa alla lagar men vi ska klara det. Och det gjorde vi. Men det är ohållbart i längden med en politik vi hade den hösten.
Ska slåss för att bevara asylrätten
Regeringen har redan från flera håll anklagats för att urholka asylrätten. Och den ifrågasätts av allt fler, inte minst av Moderaterna. I aktivistkretsar finns en oro att regeringen ska följa i samma spår som sitt danska systerparti som vill göra det omöjligt för flyktingar att söka asyl i Danmark.
Men det kommer inte att ske i Sverige, enligt ministern.
Vi har lagar och internationella konventioner att följa, betonar hon.
– Vi värnar asylrätten och det finns brett stöd i Sveriges riksdag för det. Det är viktigt att man inom EU tar gemensamt ansvar och samarbetar kring migrationspolitiken.
Ambitionen är att Sverige även i framtiden ska vara ledande på att ta kvotflyktingar och finansiera organisationer som jobbar med flyktingar i närområden.
– Vi kommer aldrig att lägga alla vår ägg i en korg. Det skulle vara förödande att fokusera på bara en sak. Vi behöver helhetstänket i flyktingpolitiken, säger Heléne Fritzon.
