Dystert för elever med utländsk bakgrund i den svenska skolan
Publicerad 2016-12-06
Det går betydligt sämre för elever med utländsk bakgrund i Sverige än i OECD som genomsnitt.
Det visar nya Pisa-mätningen.
– I dag är det så att en mycket stor del av de nyanlända eleverna är på skolor som redan från början hade de tuffaste förutsättningarna. Det håller inte, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).
Att 15-åringarna i Sverige lyckas bättre i den nya Pisa-mätningen i läsförståelse, matte och naturvetenskap har fått både lärare, elever och politiker att jubla.
Men den internationella kunskapsstudien innehåller också en del dyster läsning.
"Skillnaderna är högre i Sverige"
I Sverige går det betydligt sämre för elever med utländsk bakgrund än för deras kamrater som har minst en förälder som är född i Sverige, inhemsk bakgrund. Så är det i många länder, men det svenska resultatet sticker ut negativt.
– Skillnaderna är högre i Sverige än i OECD som genomsnitt. En del kan förklaras med att elever med utländsk bakgrund har en mindre gynnsam socioekonomisk situation, men även efter att vi har kontrollerat det så kvarstår skillnaderna, säger Anders Auer, huvudförfattare av den svenska Pisa-undersökningen.
Socioekonomisk bakgrund omfattar sådant som föräldrarnas utbildningsnivå, ekonomi och också andra resurser i hemmet, som eget rum eller dator med internet.
Flyktingkrisen avspeglas inte
Exakt vad förklaringen bakom skillnaderna är förklaras dock inte i Pisa-undersökningen. Men samma tendens syns även i europeiska länderna Tyskland, Österrike och Slovenien.
Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) tror att en central del för att komma till rätta med problemet är att alla kommuner måste vara med och ta ansvar.
– I dag är det så att en mycket stor del av de nyanlända eleverna är på skolor som redan från början hade de tuffaste förutsättningarna. Det håller inte. Det här är ett jobb som vi ska göras tillsammans, därför ska också alla kommuner vara med och ta ansvar för mottagandet, säger han.
Enligt Skolverket har andelen elever med utländsk bakgrund i svenska skolor ökat med drygt två procent sedan den senaste mätningen genomfördes 2012. Den ökade invandring som skedde under förra året till följd av flyktingkrisen i omvärlden har dock inte avspeglat sig i den nya mätningen.
– Den här undersökningen genomfördes under våren 2015 och de elever som har kommit till landet får inte vara med direkt, man ska ha varit i landet i ett år för att ha tillägnat sig språket i alla fall till viss del, så invandringsvågen vi såg 2015 har inte satt spår här, säger Auer och påpekar att samma regler gäller i samtliga granskade länder.
Utländska elever har lyft sig mest
Men bilden av elever med utländsk bakgrund i Sverige är inte bara mörk. Totalt sett har dessa elever lyft sig mer i kunskapsnivå i den svenska skolan än de inhemska eleverna, visar Pisa.
Det är något som Gustav Fridolin vill fokusera på.
– Trots att vi har en högre andel invandrarbarn än förra gången så har inte det påverkat resultatet negativt. De har lyft sig lite mer än totalen. Det beror på att vi nu gör mycket för att just se till att skolan blir bättre på att möta nyanlända. Det handlar om att man kartlägger nyanländas kunskap, man får börja på den nivå man kommer med, man får studiehandledning på gamla skolspråket och lärare jobbar med språkutvecklande arbetssätt i fler ämnen, säger han.
Enligt Skolverkets generaldirektör Mikael Halápi är det nu av största vikt att Pisa-resultaten analyseras på djupet, för att man ska få svar både på varför svenska 15-åringar nu presterar bättre än de gjorde för tre år sedan, men också hur Sverige ska få bukt med skillnader mellan eleverna.
– Det blir en uppgift för oss och forskarsamhället att analysera, säger han.
Fotnot: OECD betyder Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling och har totalt 35 medlemmar. Bland medlemmarna kan nämnas länder som Australien, Sydkorea, Chile, Storbritannien, Tyskland och de nordiska länderna. I Pisa ingår totalt 72 länder, varav många står utanför OECD.