Kinberg Batra vid EU:s yttre gräns ”Jag börjar få ont om tålamod”

Pär Karlsson

ATEN. Flera av EU:s regeringschefer sliter sitt hår för att hantera flyktingströmmarna som kommer – andra har stängt sina gränser.

Om Anna Kinberg Batra (M) blir statsminister efter valet 2018 tvingas även hon in i krisarbetet.

Och nu förbereder hon sig vid EU:s yttersta gräns.

– Jag börjar få ont om tålamod. Det är inte rimligt att vissa EU-länder kan smita från sitt ansvar och ändå få stöd från våra gemensamma medel, säger hon.

Bland sophögarna utanför Atens gamla flygplats Hellenikon, i dag ett läger för flyktingar och migranter, står Samin 19, från Afghanistan.

– Jag försökte ta mig över gränsen till Makedonien flera gånger, men stoppades. Polisen slog oss, sista gången fick jag mycket stryk då de trodde jag var smugglare. Jag har suttit här i åtta månader, säger han.

Samin är en av tusentals afghaner och andra som sitter fast i Grekland efter att vägen vidare in i Europa, den så kallade Balkanrutten, har stängts. Precis som många av sina landsmän bussades han tillbaka till Aten. Att gränsen mellan Grekland och Makedonien stängts är en av flera förklaringar till att antalet asylsökande i Sverige har sjunkit rejält jämfört med förra året.

Men till Grekland fortsätter människor att komma. Siffror visar att knappt 60 000 flyktingar och migranter befinner sig i landet.

Till Hellenikon, som ligger vid EU:s yttersta gräns, har även Moderaternas partiledare Anna Kinberg Batra kommit. Förra året besökte hon Italien, den andra huvudsakliga vägen in i Europa.

– Det ger perspektiv att träffa människorna bakom statistiken. Det påminner också om varför flyktingkrisen är långt ifrån över, säger hon.

Besöker flyktingläget

Under besöket i lägret får Kinberg Batra ta del av de boendes vardag. Under mycket enkla förhållanden bor de i flygplatsens gamla terminaler. Hon ser små ungar leka på den smutsiga asfalten och får höra historier om kvinnor som fött barn inne på området, långt ifrån något av stadens sjukhus.

Samtidigt har de boende ingen aning om var de kommer att ta vägen. Om de kommer lyckas ta sig vidare in i EU eller skickas hem.

– Ju snabbare de kan få besked om de kan stanna eller inte, desto bättre för alla. Ingen mår bättre av att människor sitter i åratal och väntar på besked. Samtidigt, om man inte får stanna, om man får nej när man får sin asylansökan prövad, då måste det också betyda att man under ordnade former kan åka hem, säger Kinberg Batra.

”Balkanrutten är stängd”

Just nu är ungefär 60 miljoner människor på flykt, från krig eller fattigdom, runt om i världen och en del av dem söker sig till Europa. I brist på lagliga vägar går rutten via farliga båtresor - till grekiska och italienska öar. Länderna har under lång tid beskrivit som transitländer för människor på flykt. Få av dem vill dock stanna kvar i länderna, strömmarna har i stället fortsatt till Tyskland, Österrike och Sverige.

Sedan vägarna norrut har täppts till har trycket ökat än mer. Det har skapat stor frustration i Grekland och gjort att det sargade EU-samarbetet skakar ännu mer.

"Västra Balkanrutten har stängts på grund av ensidigt fattade beslut i vissa länder. EU har ingen framtid om det fortsätter så", twittrade landets premiärminister Alexis Tsipras i våras.

Under hela flyktingkrisen har en rad länder, framför allt i Östeuropa, vägrat att ta emot flyktingar. Trots enträgna förhandlingar inom EU är beskedet från länder som Ungern tydligt, de vill inte ta emot några alls.

”Jag börjar få ont om tålamod”

Sveriges statsminister Stefan Löfven (S) har, både innan och efter att Sverige kraftigt skärpte sin migrationspolitik, drivit på för att fler länder måste ta ett större ansvar - men få har lyssnat.

Kinberg Batra, som vill ta över Löfvens jobb efter valet 2018, är inne på samma spår. Hon ger inget exakt svar på vart människorna i lägret ska ta vägen.

– För att Europa ska kunna klara flyktingkrisen bättre så krävs det att fler europeiska länder tar sitt ansvar, säger hon.

Efter besöket på det grekiska flyktinglägret ilsknar hon till.

– Jag börjar få ont om tålamod över att åka på möten där vi talar om gemensamma utmaningar, men där ett antal länder inte ställer upp och tar det ansvar som de borde. Jag tycker vi ska öka trycket på de länderna.

Hur då?

– Vi måste börja diskutera hur EU-budgeten används. Det är inte rimligt att man kan smita från sitt ansvar, när människors liv står på spel, och ändå få stöd från våra gemensamma medel.

Moderaterna kräver en tillfällig paus i det svenska flyktingmottagandet. Hur tänker du kring det när du ser människorna som sitter här i lägret?

– Jag blir påmind om att hela Europa måste hjälpas åt för att lösa det som angår oss alla. Det är över 60 miljoner människor på flykt i hela världen, en liten del av dem kommer till Europa. Vi hamnade i ett läge som var ohållbart för Sverige, vi tog mest ansvar av alla och andra smet från sitt. Vi behöver få en bättre fördelning, där vi tar ansvar i Sverige under ordnade former på rimliga nivåer och där alla europeiska länder slutar smita ifrån ansvar.

Vad får dig att tro att det något skulle bli bättre?

– Ingenting blir bättre av att ge upp. Om man ska ta ansvar måste man vara beredd att sätta tryck på dem som inte tar ansvar. Det krävs att den svenska regeringen agerar.

När Anna Kinberg Batra åker hem till Sverige med nya intryck från EU:s yttre gräns sitter de många afghanerna kvar i flyktinglägret. Samin berättar att han tröttnat och slutligen har ansökt om asyl i Grekland, trots de obefintliga chanserna att få ett jobb.

– Det blir tufft. Men samtidigt ska jag börja träna karate, jag hade svart bälte i Afghanistan. Min dröm är att tävla i de stora tävlingarna.