Ann Linde: Brexit kommer att svida i plånboken

Lena Mellin

Som svensk har du ingenting att vinna på att Storbritannien lämnar EU.

Däremot kommer vi alla tvingas betala mer för medlemskapet, säger EU-minister Ann Linde.

Om ett år och tio dagar, 29 mars 2019, lämnar britterna EU oavsett om det finns ett nytt avtal mellan dem och unionen eller inte.

EU-minister Ann Linde (S) är djupt inblandad i förhandlingarna och ser inga fördelar för Sverige med ett brittiskt utträde.

Däremot tror hon att de svenskar som redan bor i landet inte kommer att påverkas i någon högre grad. I alla fall inte de närmaste åren.

Ett år kvar, beskriv läget i förhandlingarna just nu?

– Det går framåt, men det är svårt. Det är tre saker som måste göras nu. Vi måste slutföra utträdesavtalet. Det andra är övergångsarrangemanget, vad som ska gälla när de lämnat EU men innan vi har en ny relation. Det tredje handlar om hur de framtida relationerna ska se ut.

Storbritannien har varit dörren ut i världen för många unga svenskar. Stängs den nu?

– Nej, men det blir mycket krångligare eftersom den fria rörligheten upphör.

Britterna har ju varit våra allierade i EU och du har sagt att nu måste vi skaffa oss nya. Hur går det?

– Jag jobbar aktivt på det. Jag satsar bland annat på Frankrike, Tyskland och Italien eftersom de är stora länder med många röster i ministerrådet och stort inflytande.

– Vi och Storbritannien var överens om allting utom arbetsmarknad och sociala frågor. Nu jobbar vi i vissa frågor med Tyskland, exempelvis om rättsstatens principer. I andra frågor jobbar vi med Frankrike, till exempel inflytande för medborgarna. Och i andra frågor, exempelvis handelsfrågor, jobbar vi med Italien.

– Men det finns inget land som matchar som Storbritannien. Så det blir betydligt mer jobb nu.

100 000 svenskar bor i Storbritannien. Vad händer med dem?

– Jag tror att de kan vara ganska lugna. I det utträdesavtal som EU formulerat i 168 punkter är det väldigt detaljerat angivet att de kommer att få behålla i stort sett samma förmåner som i dag.

– Det som fortfarande är lite osäkert är hur det blir på väldigt lång sikt. Vad händer om du skiljer dig och gifter dig med en annan EU-medborgare för att ta ett exempel.

Vilka är de största hindren just nu?

– Det största hindret är att avtalet blir för smalt. Flera länder säger att Storbritannien bara kan erbjudas ett frihandelsavtal, ungefär som det EU har med Kanada. Men vi vill ha ett mycket, mycket större frihandelsavtal än EU för närvarande har med något annat land. Vi vill till exempel ha med finansiella tjänster, personers rörlighet och så vidare.

Finns det något som är helt klart, som inte kommer att ändras under resans gång?

– Det kommer att bli svårare att handla mellan EU och Storbritannien, bland annat för att tullen ska administreras även om tullsatsen är noll. Man tänker inte på hur omfattande det är. När vi gick med i EU hade vi 12 000 anställda vid tullen. De blev 2 000.

Bästa och värsta scenariot – hur ser de ut? Vi tar det bästa först.

– Det bästa vore att britterna ändrar sig och bestämmer sig för att stanna kvar i inre marknaden och i tullunionen.

Och det sämsta?

– Att förhandlingarna bryter ihop så att det inte blir något utträde utan att britterna går direkt över till ett läge där bara WTO-reglerna gäller (World Trade Organization, världshandelsorganisationen, reds. anm.).

Du har ju hela världen i din telefon, direktnummer till en rad i sammanhanget viktiga personer. Hur viktigt är det?

– Jätteviktigt. Jag messar och ringer ofta till mina ministerkolleger. Det är väldigt viktigt att vi kan ha direktkontakt. Det är något av det allra viktigaste för oss ministrar, tycker jag, för det är ju så man gör upp.

Varför ska man som svensk bry sig om brexit?

– Därför att det påverkar vilka beslut EU fattar. Storbritannien är med och puffar besluten i den riktning som Sverige tycker är bra. Det är viktigare än att det blir höga tullar på skor och så vidare.

Kommer EU utan Storbritannien att kosta mig något?

– Tyvärr måste jag svara ja. Men det är oklart hur mycket. Britternas medlemsavgift ligger runt 100 miljarder. Vår utgångspunkt är att det ska leda till att EU:s aktiviteter minskar, att vi rättar mun efter matsäcken. Men väldigt många länder tycker att alla länder ska dela på summan. Eftersom vi är nettobidragsgivare kommer vi i så fall att betala mer än i dag. En av våra viktigaste uppgifter just nu är med andra ord att hålla emot.

Kan jag vinna något?

– Ingenting.

Gå med i vår opinionspanel du också

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.