Löfvens högersväng om privata vården

Anette Holmqvist

Vänsterpartiets hjärtefråga ryker – Alliansen får igenom sitt förslag

Vänsterpartiets hjärtefråga ryker – när regeringen flirtar högerut.

I dag tar regeringen beslut om ändringar i den pågående välfärdsutredningen där möjligheten att välja vårdgivare blir kvar, efter krav från Alliansen.

– Jag tycker inte att man viker sig när man är pragmatisk och öppnar upp för samarbeten, säger civilminister Ardalan Shekarabi (S).

I dag fattar regeringen beslut om en rad förändringar av den pågående välfärdsutredningen. Den kom till som en del av Vänsterpartiets överenskommelse med Socialdemokraterna och Miljöpartiet och leds av förre S-kommunalrådet Ilmar Reepalu.

När den tillsattes slog V-ledaren Jonas Sjöstedt fast att utredningen var “ett stort steg mot en välfärd att lita på”. Bland det som framhölls fanns uppdraget om att hitta vägar för att slopa kommuners och landstings skyldighet att erbjuda både offentliga och privata vårdgivare i primärvården, av V kallat “tvångs-LOV”.

Ont blod

Men beskedet om utredningens innehåll väckte genast ont blod hos de borgerliga partierna i riksdagen. Särskilt var det vänsterns hjärtefråga om att slopa LOV, som en del i arbetet med att avskaffa vinsterna i välfärden, som rörde upp känslorna.

Sedan dess har Alliansen och Sverigedemokraterna smällt till regeringen och V i riksdagens socialutskott och markerat mot utredningen genom ett så kallat tillkännagivande om att inte dra tillbaka kravet på vårdval. Och nu görs alltså utredningen om, enligt de krav som allianspartierna ställt.

– Vi tar fram ett regelverk som minimerar missförhållanden och säkrar rätt resursanvändning i de offentliga verksamheterna. De här frågorna har under lång tid varit föremål för ideologiska tvister som inneburit att låsningar och blockeringar har gjort att politikerna inte har tagit sitt ansvar, säger Ardalan Shekarabi.

Breda lösningar

– Nu breddar vi utredningen och tar in de frågor som de borgerliga partierna lyft i sitt tillkännagivande, men som inte fanns med i utredningens ursprungliga uppdrag. Vi vill göra vad vi kan för att hitta breda politiska lösningar.

Enligt Shekarabi är regeringen överens med Vänsterpartiet om förändringen.

– Min bild är att V har varit väldigt konstruktiva, de har till skillnad från andra partier varit beredda att ta ansvar.

Men utredningen förändras också på en rad andra områden.

Man ska se över utökade möjligheter att utesluta utövare inom vårdvalet. Men också se över hur kraven på ekonomisk redovisning för välfärdstjänster kan skärpas och analysera hur detta kan ske ned till varje enhet. Dessutom hur kvalitet kan vägas in vid upphandling och också gälla såväl offentliga som privata arbetsgivare.

Men också hemtjänsten ska omfattas, enligt det nya direktivet. Både vad som ska ingå i själva begreppet hemtjänst men också tillståndsplikten ska analyseras. Dessutom ska tillståndsplikt för boendestöd och avlösarservice inom LSS utredas.

Annat som läggs till handlar om förbättrade register över verksamheter samt hur anmälningsplikten inom socialtjänst samt hälso- och sjukvård efterlevs.

Utredningen ska vara helt klar i maj 2017.

”Pragmatisk”

Regeringen slöt nyligen en överenskommelse med Alliansen om flyktingpolitiken. Ardalan Shekarabi gör ingen hemlighet av att han hoppas att regeringens förändrade utredningsuppdrag ska underlätta för fler liknande uppgörelser. Att man viker sig för de borgerliga partiernas krav vill han dock inte kännas vid.

– Jag tycker inte att man viker sig när man är pragmatisk och öppnar upp för samarbeten. Tvärtom är det då man tar ansvar.

Mats Persson, skattepolitisk talesperson i Folkpartiet, menar att regeringen gör förändringarna "med kniven på strupen". Men han menar att det behövs mer.

– Fortfarande är vinstförbud med i utredningen. Vi behöver ordning och reda i välfärden med tydliga regler. Men frågan om vinstförbud borde regeringen ta bort från dagordningen, säger han.

Fotnot: LOV är Lagen om valfrihetssystem inom välfärden.