”Tror inte på idén att spara sig ur krisen”
Publicerad 2015-11-12
MALMÖ. Stefan Löfven har sagt att Sverige ska spara och låna för att betala flyktingmottagandet.
Men det är ett recept som får tummen ner – av hans egna partikamrater.
Katrin Stjernfeldt Jammeh, S-kommunalråd i Malmö, öppnar i stället för att höja skatter.
– Regeringen kan inte tro att man kan spara sig ur den här krisen, säger hon.
På Katrin Stjernfeldt Jammehs rum är det nästan aldrig släckt just nu. Hela Malmö är på fötter för att man ska klara att ta emot de många asylsökande som kommer till Sverige. Så också kommunalrådet.
I går fick hon nyheten om att tillfälliga gränskontroller införs i ett försök att få kontroll på flyktingströmmen till Sverige. De allra flesta asylsökande kommer via Skåne. Många är ensamkommande flyktingbarn, vilka är kommunernas ansvar.
– Malmö Central är en port mot kontinenten på många sätt, säger Stjernfeldt Jammeh.
I Malmö är situationen mycket pressad. Varje vecka öppnas nya mottagningsenheter och kommunens skolor är sprängfyllda.
Men även andra kommuner har det tufft. Aftonbladet har talat med en rad socialdemokratiska kommunpolitiker och de flesta vittnar om en mycket ansträngd situation.
Flera menar att regeringen måste skruva upp tempot och göra betydligt mer än hittills.
”Det fungerar inte”
Katrin Stjernfeldt Jammeh anser att regelverket måste förändras när det gäller ensamkommande.
– Det kommer fler barn till oss än Migrationsverket hinner registrera, det fungerar inte. Man behöver bussa barnen till andra kommuner, på samma sätt som man gör med vuxna, och slussa dem vidare till där Migrationsverket har kapacitet och det finns bostäder.
Annat som krävs för att lätta trycket, menar Stjernfeldt Jammeh, är bemanning i alla kommuner även på helger och tuffare tag från staten för att få kommunerna att följa regler.
Flyktingbarnen ska registeras och placeras i en boendekommun inom loppet av några dagar. Men nu har kommuner börjat vägra hämta ”sina” barn, som därmed blir kvar i transitkommuner som Malmö. Som därmed får en ännu mer ansträngd situation.
– Det kan inte vara som i dag, att det då blir Malmös socialtjänsts ansvar att se till att barnen placeras ut någon annanstans. Då måste staten genom Migrationsverket gå in och ta ansvar.
”Blir en sämre start”
För att klara trycket öppnar Malmö just nu mellan en och tre skolklasser varje vecka för nyanlända elever. I skolorna talas redan nu 140 olika språk. Och bara de senaste veckorna har över 800 personer anställts till flyktingmottagandet. Pensionerade lärare har kallats tillbaka och personer ur andra verksamheter har fått rycka in på nya uppgifter.
– Vi är i ett läge där vi ser att vi tar emot så många vi klarar. Kommer det fler och barnen inte kommer vidare kommer vi inte kunna erbjuda ordentliga boendelösningar, vi är nära en situation där tält är det enda vi kan erbjuda barnen. Då blir det en väsentligt sämre start i Sverige, säger Stjernfeldt Jammeh.
”Är orimligt”
Annat som kommunalråden lyfter är regelförenklingar för bygglov och överklagandeprocesser och reformerad ebo-lagstiftning. Några vill dessutom att kommuner som tagit stort ansvar ska kunna ta en paus i placeringar av asylsökande via Migrationsverket.
Samtidigt som flyktingströmmen till Sverige ökar har de politiska utspelen duggat tätt. Moderaterna vill i princip stänga Sveriges gränser medan Kristdemokraterna föreslår särskilda transitzoner för asylsökande. Statsminister Stefan Löfven framhåller att ansvaret för flyktingarna måste fördelas mellan EU:s medlemsländer och att Sverige, Tyskland och Österrike tar ett oproportionerligt stort ansvar.
Kommunalråden ger dock inte särskilt mycket för flera av förslagen.
– Det är orimligt att det blir nya förslag som är mer eller mindre genomtänkta hela tiden, vi måste värna asylrätten och att då slänga ur sig förslag som kanske inskränker den är ingenting som tilltalar mig, säger Stjernfeldt Jammeh.
”Ett ypperligt läge”
Lars Stjernkvist, kommunalråd i Norrköping, framhåller att man inte får glömma sitt moraliska ansvar.
– I svåra lägen behövs det väldigt mycket pragmatism och man måste vara beredd att göra en del som man normalt inte vill göra. Men samtidigt får man inte släppa den moraliska ledstången, för mig är det framför allt asylrätten.
Stefan Löfven och finansminister Magdalena Andersson (S) har tidigare slagit fast att flyktingkrisen ska bekostas framförallt genom att man sparar och lånar. Men både Stjernfeldt Jammeh och Stjernkvist menar att det inte räcker. De vill se mer pengar till verksamheterna och öppnar för skattehöjningar.
– Det tyckte jag behövdes redan innan detta och då med tanke på behoven av att stärka utbildningen på alla nivåer. Behovet har knappast minskat, säger Stjernkvist.
Katrin Stjernfeldt Jammeh menar att dagens situation är ett ypperligt tillfälle att satsa sig ur krisen.
– Man har i många år sänkt skatter med väldigt många miljoner. Nu är ett ypperligt läge att göra de investeringar i bostäder, skola och infrastruktur som krävs. Jag tror inte på idén att spara sig ur krisen, då kommer vi bara ställa grupper mot grupper.
Nya klasser varje vecka
De tio miljarder extra som kommunerna får för årets flyktingmottagande, efter regeringens överenskommelse med Alliansen, kommer väl till pass, enligt kommunalråden. Men det räcker inte, inte heller tillsammans med den 50-procentiga höjningen av skolpengen för asylsökande barn.
– Vi måste ha vettiga förutsättningar att möta dem som kommer hit utan att vi urholkar kommunerna. Även fast man höjer stödet till barnen så täcker det inte våra kostnader. Vi startar nya klasser varje vecka och vi måste också investera i nya skolbyggnader och sätta in extra resurser för eleverna, säger Stjernfeldt Jammeh.