Wallström sätter press på EU om fängslad journalist

Publicerad 2017-09-07

Hamza Yalcin

Sverige ökar pressen på EU för att få den fängslade journalisten Hamza Yalcin fri.

I ett brev till EU riktas skarpa krav på att hela unionen ska arbeta för att han ska släppas.

– Sverige kommer att vara tydlig i EU och gentemot Interpol att efterlysningar inte får missbrukas i politiskt syfte, säger utrikesminister Margot Wallström.

Den svensk-turkiske journalisten Hamza Yalcin, 59, greps under en semestervistelse i Barcelona i början av augusti. Turkiet hade utfärdat en internationell arresteringsorder via Interpol efter att ha anklagat honom för terrorbrott. Men Yalcin är en känd regimkritiker, något som anses vara den egentliga orsaken till gripandet.

Politiker, journalister och människorättsorganisationer har engagerat sig i fallet. Även svenska UD arbetar intensivt med ärendet och nu trappar Sverige och upp arbetet med att få honom fri.

Fruktar politiska orsaker

Inför att EU:s utrikesministrar samlas i Tallin för ett informellt utrikesmöte har utrikesminister Margot Wallström och hennes tyska motsvarighet Sigmar Gabriel lämnat in ett brev med hårda krav på EU. Tyskland har också en medborgare, Dogan Akhanli, som nyligen greps på samma grund som Yalcin men som senare släpptes.

Wallström och Gabriel skriver i brevet att de är djupt oroade att arresteringsorder via Interpol kan användas för gripanden av politiska skäl.

”Vi fruktar att Akhanli och Yalcin eftersöks av turkiska regeringen av politiska orsaker” skriver de i brevet.

Ska diskuteras i EU

Wallström och Gabriel kräver nu att EU:s medlemsländer gemensamt sätter press för att markera mot fängslandet.

– Syftet med brevet är att föra upp frågan om potentiellt missbruk av Interpolsystemet på EU:s dagordning. Vi vill att detta diskuteras i EU-kretsen, säger Margot Wallström i en kommentar till Aftonbladet.

Wallström menar att Interpols konstitution är glasklar med att organisationen inte får användas för politiska motiv.

– Sverige kommer att vara tydlig i EU och gentemot Interpol att efterlysningar inte får missbrukas i politiskt syfte.

Brevet är ställt till Federica Mogherini, EU:s höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik, samt vice ordförande i Europeiska kommissionen.