”Marija klev på bussen – och gav mig sin kärlekslapp”

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-02-28

Föraren Tommy och pendlaren Marija blev kära på bussen

”Det går faktiskt inte att ha det bättre än vad vi har”, säger Marija om sin Tommy. ”Det känns som ödet att vi träffade varandra”, säger han.

De hade båda haft otur i kärlek. Men en bussfärd förändrade allt. Chauffören Tommy Nilsson, 29, kunde inte slita blicken från backspegeln.

Där satt Marija Milanovic, 23.

Det var kärlek vid första ögonkastet – och den var besvarad.

Lappen inramad "Det kändes ju lite som lågstadiet att skriva lappar till varandra, men utan lappens hjälp hade vi aldrig lärt känna varandra", säger Marija.

Sovrummet är läckert målat i lila och katten Ester trampar spinnande omkring i sängen. Hon kurar ihop sig och lägger sig tillrätta. Precis ovanför hennes huvud börjar matte och husses historia. Där hänger en liten lapp inramad. Det står ”Marija”, följt av ett telefonnummer.

Nu sitter samma Marija uppkrupen i kökssoffan medan Tommy häller upp rykande kaffe. Han ställer fram varma kanelbullar och det glimmar till från förlovningsringen.

Han och Marija hör ihop nu.

– Jag trodde ju aldrig att jag skulle träffa någon. Jag har alltid haft otur i kärlek, säger han.

Men bredvid honom sitter beviset på att kärleken finns överallt.

Började dagdrömma

Det var i början av juni 2007 och Tommy körde sin vanliga runda, buss 802 mot Södertälje. När han rullade in mot Vagnhärad stod hon där, en mörkhårig, kort tjej som hade de finaste ögon Tommy sett.

Hon klev på bussen, visade åkkortet och satte sig på en plats där deras blickar kunde mötas i backspegeln.

– Hon var en skönhet. Jag kunde inte ta ögonen ifrån henne, säger Tommy.

Marija lade också märke till den söte chauffören, och log för sig själv när hon såg hur han hjälpte tanter upp på bussen och hur trevlig och glad han verkade mot alla.

Dagdrömmarna började. Den sommaren pendlade Marija till jobbet och varje dag när hon skyndade till bussen hoppades hon att det skulle vara den glade, blonde chauffören som körde.

Bakom ratten försökte Tommy förstå hur Marijas schema hängde ihop och han spanade ivrigt efter henne varje gång han saktade in vid Vagnhärads station.

Han joxade med spegeln

Dagarna gick och på varsitt håll försökte de hitta ursäkter för att kunna prata med varandra. Tommy joxade mer än brukligt med backspegeln precis vid Marijas plats och Marija letade tidtabeller framme vid busskuren. De skojade blygt om att bussen kändes som en bastu och via backspegeln skålade de med sina vattenflaskor.

Men ingen vågade ta kontakt på riktigt. De var båda för osäkra.

– Jag tänkte att han ser ju hundratals tjejer som kliver på bussen varje dag, varför skulle han välja mig?

Hos Tommy snurrade liknande tankar.

– Ja, jag trodde inte hon skulle vilja ha en liten, blekfet busschaufför.

Sista chansen

Sakta gick sommaren mot sitt slut. Marija visste att hon skulle ångra sig för livet om hon inte gjorde något.

Så en augustidag satt Marija på sin vanliga plats i bussen, nervös som tusan. I väskan brände en lapp med hennes namn och nummer. Tommy satt bakom ratten med en märklig känsla av att det här var hans sista chans.

Marija gick av och i backspegeln såg Tommy hennes försvinnande ryggtavla. Men plötsligt hände något. Hon vände sig om och gick med bestämda steg tillbaka in i bussen. En papperslapp dunkades ner på stämpelbordet och i nästa sekund var hon borta.

– Hjärtat stannade fullständigt när jag fick lappen. Det var som en dröm som gick i uppfyllelse.

Tommy skickade ett sms direkt och snart hade han bjudit över den mörka skönheten på middag. Det blev spagetti och köttfärssås i hans etta i Södertälje, och det bjöds på mycket skratt och prat.

Snabb resa

Redan första kvällen var de båda säkra, de hade hittat något de ville bygga vidare på.

– Vi hade båda längtat så länge efter att träffa någon, och innan tror jag att vi båda två var inställda på att leva ensamma, säger Marija.

Hon drar handen genom håret och Tommy lägger upp ytterligare en bulle på hennes tallrik. Marija skojar om att Tommy försöker göda henne och katten Ester hoppar upp i kökssoffan, lockad av skrattet och sugen på lite gos.

– Det betyder allt för mig att jag har träffat Tommy och det går faktiskt inte att ha det bättre än såhär, säger Marija ärligt, samtidigt stryker hon Ester över ryggen. För en sekund är ett dovt spinnande och en tickande klocka det enda som hörs i parets lägenhet.

Deras resa har gått fort. En månad efter den första riktiga dejten packade Marija sina saker och flyttade hem till Tommy. De förlovade sig och nu planerar paret bröllop.

Traditionellt frieri

Frieriet skedde inte via en papperslapp på en förortsbuss, utan på knä i skenet av levande ljus. Tommy tog det självklara steget, samma dag som de hade varit tillsammans i exakt 500 dagar.

– Det känns så rätt, som att hitta sin andra hälft. Ibland känns det som det var ödet som gjorde att vi träffades. Att livet kunde förändras så mycket så snabbt trodde jag aldrig, säger han och lägger armen om sin Marija.