Hatar eller älskar du julen?

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2007-12-11

Hos Aftonbladets Malin Wollin är årets julkrig redan i full gång

Julen kan vara påfrestande för relationen. Speciellt om den ena ääälskar tomtar, glitter och pynt – medan partnern vill slippa allt.

Hemma hos Aftonbladets krönikör Malin Wollin finns en av varje sort. Här skriver hon själv om striderna mellan henne och maken Joachim.

Nu är det jul igen å nu är det jul igen å julen varar alldeles för länge.

Å det var riktigt sant och det var riktigt sant för trettio dagar är en månad.

Många säger att de älskar julen. Jag tror att de ljuger. Det är bara något man säger. Jul är bråk. Bråk om tid, möda och pengar. Någon pyntar, någon syltar. Någon tittar på. I vårt hem är denna någon alltid jag.

För sjunde gången sedan jag träffade Joachim ska vi fira jul. Med kärleken till Joachim kom en sjuk böjelse. Julfrosseriet, som för de allra flesta par är något som pådrivs av kvinnan i förhållandet. Jag pratade med en sådan kvinna i går.

”Vem bryr sig mest om julen hemma hos er?”

”Jag.”

”Är det okej?”

”Ja, det är det men då ska han fan tycka att det är fint och inte gnälla.”

Jul är mysigt, jul är vackert. Men jul är inte snyggt. Jul är fult. Att julpynta ett hus innebär alltid att göra det fulare. Gran ska in och pyntas med en mix av gammalt, äldre och trasigt från barndomen.

Juldukar är fula, särskilt om Joachim får bestämma och lägga dem på DIAGONALEN. Juldukar på diagonalen är det värsta man kan utsätta sin inredning för.

Ponera att du har en vacker tjugotalsvilla med bredtiljade trägolv, kakelugnar och Carl Mathsson-möbler. Gå in i vardagsrummet med högt i tak, svartvita foton och en vacker cello i ett hörn. Se dig omkring och njut av atmosfären.

Lägg nu en vävd julduk på diagonalen på matsalsbordet.

Förstört. Du kan lika gärna gå in och hälla latrin på bordsskivan, effekten är densamma och det är alltså ingen slump att diagonalen rimmar på analen.

Varje år har varit en odyssé i gräl, utpressning och krystade kompromisser som aldrig är kompromisser. I år kastade Joachim in ett nypåfunnet hot i leken.

”Julgardiner Malin, jag vill ha julgardiner i år. Du har tills på onsdag att välja ut gardiner. De ska vara röda och av julig karaktär. Har du inte valt ut tills på onsdag går jag ut och väljer.”

”NEEJ jag gör det, jag lovar. Men måste vi? Det är så fult. Kanske kan jag lägga en apelsin med nejlikor i fruktskålen, det kommer göra stor skillnad”

”Malin, det här kan du inte förhandla bort. Du bestämmer precis ALLT i detta hus trehundratrettio dagar om året. Julen bestämmer jag.”

När bestämde vi det? Sabla minne. Sabla Joachim. Sabla jul. Sabla julgardiner som är röda och fula och syns trots att jag viker in dem bakom pianot.