Djuren – våra nya bästisar

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-06-17

Nu är hunden en i familjen

Pratar du med din katt?

Du är inte ensam.

Var fjärde hund-, katt- och hästägare ser sitt djur som sin bästa vän.

– Han är den bästa psykologen – även för mina vänner, säger sångerskan Sofia Källgren om sin islandshäst Dugur.

Antalet hundar och katter ökar stadigt i Sverige. I dag finns det en katt i vart fjärde hushåll och en hund i vart femte.

Oändligt viktiga

Själv har jag katten Hobbe, 7, en rödhårig prins - och, till låns ibland, dvärgschnauzern Funny, 11, en fortfarande lika lekfull piggelin. De är två oändligt viktiga varelser i mitt liv.

För så är det i dag. Vi betraktar inte djuren som förr i tiden, när de fanns för att fylla en bestämd uppgift – i dag är de som en i familjen.

”Pajas är min bästis”

I en ny undersökning om våra husdjur som Apoteket presenterar i dag svarar mer än åtta av tio hundägare att de betraktar sin hund som en familjemedlem.

Nästan lika många katt- och hästägare svarar samma sak.

– Om våra husdjur mår bra, mår vi också bra, säger Eva Fernwall, varumärkesdirektör på Apoteket.

Nästan hälften av de tillfrågade djurägarna säger att djuren betyder mycket – eller till och med allt – för dem.

Var fjärde kattägare och var tredje hund- och hästägare svarar att deras djur är deras bästa vän.

Det instämmer artisten Lars-Åke ”Babsan” Wilhelmsson helhjärtat i.

– För mig, som inte har någon sambo eller kärlek, är Pajas både min vän och min bästis.

”Pajas förstår mig”

Lars-Åke ”Babsan” Wilhelmsson, 50, artist och husse till borderterriern Pajas, 6:

– När jag och Pajas är själva är det ganska tyst. Han förstår mig så väl ändå. Alla säger ju att deras hundar är så smarta, men min hund är verkligen smart. Han går inte att lura. När jag pratar med honom är det mest om vad jag ska göra, som att ”nu kommer du få vara hemma en stund för jag ska bara åka bort 30 minuter för att handla”. Då ser han ut som om han är slagen, för att han inte får åka med.

”Pratar om vädret”

Anna-Lena Brundin, 50, artist och matte till taxen Gunnar, 10, och katten Bosse, 11:

– Jag pratar om allt möjligt, om det är tråkigt, om vädret och sånt. Med Gunnar pratar jag mer mat – det gör jag inte med katten. Just nu är jag kattvakt åt min sons katt, en väldigt trevlig tjejkatt, men jag har alltid haft killkatter och jag vet inte riktigt hur jag ska förhålla mig till en tjejkatt.

Killkatterna brukar jag gulla med och prata babyspråk, men det känns svårt med en honkatt.

”Vi har inre samtal”

Pia Johansson, 48, skådespelerska och matte till katten Eucharisto, 17:

– Vi har långa, djupa, inre samtal. Vi behöver inte säga så mycket till varandra – vi har levt tillsammans i 17 år och har en ganska ordlös kommunikation. Vi har olika tecken till varandra. Men visst, vi småpratar också, som man gör i gamla äktenskap. Hur det har varit i dag, hur det har varit på jobbet. Katten ser ju saker som jag inte ser och då frågar jag vad han ser, om han vill gå ut, om han är hungrig.

”Vi har ordlös kommunikation”

Sofia Källgren, 38, artist, matte till katterna Gösta, 13, och Tiger, 4, och ägare till islandshästen Dugur, 18:

– Jag har haft Dugur i tio år och har lärt känna honom ganska väl. Jag är ingen ”mannen som kan tala med hästar”, men vi har en ordlös kommunikation. Det första jag gör när jag kliver in i stallet är att jag checkar av min häst, för att kolla om han är frisk – och jag får en klar bild av det bara genom att komma in i stallet och se honom. Han är den bästa psykologen – även mina kamrater har använt honom vid olika tillfällen. Då har jag bara skickat ut dem med orden: ”Gå in i Dugurs box så löser sig mycket!” De har löst många kärleksbekymmer där. Han är en av mina topp 5-vänner!