”Tjejer med rykte blir lovligt byte”

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-01-21

Debattören Katarina Wennstam om sexmobbningen på nätet

Allt fler tjejer drabbas av sexuell mobbning och ryktesspridning på nätet.

Det kan förstöra hela deras liv, enligt författaren Katarina Wennstam.

– Tjejer som det går rykten om blir ett lovligt byte, säger hon.

Katarina Wennstam, journalist och författare.

I veckan polisanmälde 32 skoltjejer att de hade sextrakasserats på nätet. Till deras helt vanliga profilbilder hade någon eller några skrivit nedsättande kommentarer i vad som kallades en ”horvideo”.

Liknande trakasserier blir allt vanligare på nätet.

– Det drabbar framförallt tjejer då en ”slampastämpel” aldrig fäster på en kille. En sådan stämpel på en tjej är däremot fruktansvärt svår att tvätta bort, säger Katarina Wennstam, journalist och författare till böckerna ”Flickan och skulden” och ”En riktig våldtäktsman”.

Foton på nätet

Flera av Wendelas läsare vittnar om att de drabbats. En ung tjejs bilder lades ut på youtube, med rubriken "Giddehora”. En annan blev uppmanad att visa brösten för en man hon chattade med: ”Jag vägrade och då hotade han att sända ett virus till min dator”, skriver hon.

– Det är illa nog att rykten sprids på skolan. Men har de väl publicerats på internet kan du inte stoppa det. Det påverkar arbetsgivare och vänner som tänker att hon är ”en sån där” tjej.

Gärningsmän startar rykten

Wennstam har intervjuat många tjejer som råkat ut för sexuella övergrepp och i flera fall har de först fått ett rykte om sig att vara ”lätta”.

– Ibland är det gärningsmännen själva som startat ryktet, för att sänka tjejernas trovärdighet, säger Katarina Wennstam.

Särskilt skrämmande tycker hon det är att ryktena ofta blir till ”sanningar”. I det uppmärksammade Rissne-fallet år 2000, dömdes tre killar för grovt sexuellt utnyttjande av en ung tjej i ett parkeringsgarage.

– 'Vad gjorde hon egentligen där i garaget' sade man, trots att hon hade släpats in dit. Det går inte att värja sig mot de här ryktena. Alla tänker att det inte finns någon rök utan eld, säger hon.

Används i domstol

Ofta följer ryktet med hela vägen in i rättssalen. Katarina Wennstam mötte en tjej som illvilligt började kallas för ”fladderfitta” – det användes sedan för att beskriva kvinnan i domen. Samma sak hände så sent som under Stureplansvåldtäkten, där försvarsadvokaterna använde männens förtal som bevis för att tjejen var ”lätt på foten”.

– Det som från början är skitsnack får en sanningshalt som blir juridisk, säger Katarina Wennstam och fortsätter:

– Ryktena i sig kan vara det som gör att gärningsmännen väljer en tjej, hon betraktas redan som en jävla hora. Och sedan säger domstolen samma sak.