Klassen ska lyftas – av lyckocoacher

Monica Karlstein

”Många mår dåligt och känner att de inte duger”

Svenska elever mår sämre än någonsin.

Nu kallas lyckoexperter in för att vända utvecklingen i skolorna.

Men fungerar det?

Aftonbladet besökte ett gymnasium i Skövde.

I klassrummet på Gymnasium Skövde Västerhöjd kommer eleverna in med hasande fötter. Klassen i årskurs ett är långt från fulltalig och flera av de som dykt upp är sena – till en sovmorgon.

Mössorna är nerdragna och förblir så när de sätter sig med fötterna på stolarna intill. Mobilerna plockas fram och gäspningarna avlöser varandra.

Erik Fernholm är psykologisk coach och initiativtagare till projektet ”Bättre Skolor” som ska få elever att må bättre och prestera mer i skolan. Han och hans tre kollegor välkomnar eleverna. De blir tilldelade ett frågeformulär där de ska gradera hur de mår.

Motivationen är knappast på topp. Ingen kan tro att dagen de har framför sig ska sätta livet i gungning eller att någon av dem ett par dagar senare ska kontakta mannen i rutig flanellskjorta framför dem och berätta att klassen har förändrats – att de ser ljusare på framtiden.

– Det finns en stor psykisk ohälsa bland eleverna. Många mår dåligt och hittar ingen motivation. De behöver det här, precis som på många andra skolor, säger Christina Stenström, rektor på skolan.

”Känner mig aldrig glad”

Klassens lärare Jenny Sundequist berättar att framför allt tjejerna har det svårt.

– Många lever i inlärda roller och känner att de inte duger. De tror att de inte kan och att det inte lönar sig att försöka, säger hon och fortsätter:

– Tillsammans med föräldrarna delar vi ansvaret för att de ska lyckas i skolan och må bättre.

En kille i klassen berättar att han mått väldigt dåligt och under perioder känt sig håglös, som om ingenting spelat roll och att han inte själv kunnat göra något åt det. För framtiden har han inga planer.

– Jag får så mycket kärlek hemma och jag har allt jag kan önska mig, ändå är det något som saknas. Jag känner mig aldrig glad och jag vill bara sitta inne och göra ingenting.

”Inget hokus pokus”

Under förmiddagen gör Erik Fernholm en deal med eleverna. De ägnar dagen åt frågor som eleverna tycker är viktiga förutsatt att de är med och diskuterar aktivt.

Valet av ämnen faller på självkänsla, relationer och inspiration. Samtalen går ut på att positiva tankar får dem att må och lyckas bättre – och att eleverna själva kan påverka sin egen situation. Genom att fokusera på det som känns bra kan de förändra sitt tankemönster.

– Det är inget hokus pokus. Allt vi pratar om har stöd i vetenskaplig forskning, säger Erik Fernholm.

Vid lunchtid strömmar eleverna ut, i riktning mot matsalen.

– Försvinn inte, ni kan väl komma tillbaka efter lunch, säger Christina Stenström.

Ett litet frö är sått. Efter lunch kommer de tillbaka – varenda en.

– Redo att sätta i gång, frågar Erik Fernholm och en av de mest skeptiska tjejerna från i förmiddags svarar ivrigt: ”JA!”.

Diskussionerna fortsätter och nästa rast går de motvilligt därifrån. Några stannar till och med kvar och fortsätter diskutera.

Testa teorierna i praktiken

När de ska pröva förmiddagens teorier i praktiken, genom att bygga ett så högt torn som möjligt av tejp, okokt spagetti och marshmallows, händer något.

Ansiktsuttrycken tinar upp och blickarna förändras. Till och med grabbarna längst bak i klassrummet kavlar upp jackärmarna och sträcker på ryggarna.

När slutsignalen ljuder har flera av tornen rasat, men en viktig sak har de lärt sig.

– Att misslyckas är inte samma sak som att vara misslyckad, säger en av tjejerna i klassen som den viktigaste insikten hon tar med sig från dagen.

Framöver ska hon inte vara så hård mot sig själv.

En av killarna som under förmiddagen inte hade några planer efter studenten måste ha tänkt om. Frivilligt räcker han upp handen och berättar för de andra att han vill jobba med film och kanske med människor.

Ett par dagar senare landar ett kort mejl i Erik Fernholms inkorg från en av sextonåringarna i klassen:

”Vill tacka för en väldigt givande dag. Flera i klassen har vänt om till att vi faktiskt kan göra tiden på gymnasiet till något grymt.”

Metoden – en brittisk succé

”Bättre Skolor” vänder sig till elever och personal och går ut på att med psykologiska verktyg öka elevernas välmående och studieresultat. Ungdomarna ska förmås se till möjligheter och att skifta fokus – från problem och det som är jobbigt, till lösningen och det som känns bra.

Metoderna är hämtade från den positiva psykologin och har med framgång använts i skolor i England och Australien. Tidigare forskning visar att om lärare ger feedback enligt en viss modell kan elevers betyg höjas med 144 procent.

– Det är svårt att förändra folks välbefinnande. Många tror att pengar, en partner eller en ny lägenhet gör en lycklig, men det är bara kortsiktigt. För att få långsiktiga effekter måste man träna upp sitt eget tänkande och bli mer positiv och medveten, säger Filip Fors, doktorand i sociologi på Umeå Universitet.

– Ungdomar som mår dåligt mår bättre när de lär sig att använda de här metoderna.

Läs mer: battreskolor.se