Nu kommer skolorna för de duktigaste

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-01-15

Tio nya gymnasiala elitskolor är nu utsedda av Skolverket.

Välutbildade lärare och chans till forskning är några av kriterierna som ska skilja dem från ”vanliga” skolor.

– Det är bra att det finns möjligheter till specialutbildningar, säger Metta Fjelkner från lärarnas Riksförbund.

De nya elitskolorna ska vara tätare knutna till högskolor, och ge möjlighet till forskning.

I höst startar tio nya prestigefyllda gymnasieutbildningar runt hela landet. Skolverket presenterade i dag en lista på vilka gymnasier som valts ut som särskilda ”spetsutbildningar”. De deltar alla i ett försök fram till år 2014. Sammanlagt har 101 skolor ansökt, och de tio skolorna valdes utifrån ett 30-tal urvalskriterier.

– Det handlar om att de måste ha spetskunskap och en tydlig anknytning till högskolan. Man ska fokusera på ett ämnesområde med anknytning till vetenskaplig forskning, säger Christina Månberg, undervisningsråd vid Skolverket.

Inriktningen ska vara i antingen matematik, naturorienterade ämnen, samhälle eller humaniora.

Välutbildade lärare

Utbildningarna finns i norr till söder, i bland annat Gävle, Härnösand, Karlskrona och Mölndal. Tre av Lunds kommunala gymnasieskolor har skickat in sammanlagt sju anmälningar – och fick två gymnasier godtagna, Polhemsskolan och katedralskolan. Stockholm hade också sju anmälningar men lyckades bara få en elitskola.

– Skolorna i Lund hade väldigt goda ansökningar, säger Christina Månberg.

Enligt henne hade de också mycket välutbildade lärare. Många av dem har forskat, har lektorstjänst och är doktorer. Det är något som värderas högt i elitskolorna, där eleverna också ska ges möjlighet att ta högskolepoäng.

Intervjuer och prov

Varje skola ska starta en klass med 30 elever. Hur de väljs ut varierar, men skolorna får nu ha särskilda antagningsregler, något som förut bara varit tillåtet för idrottsutbildningar och konstnärliga utbildningar. Det kan röra sig om intervjuer och antagningsprov, eller båda, säger Christina Månberg

– Hur man ska välja ut elever är en del av försöksverksamheten. Det är viktigt att man får elever som är lämpliga, säger hon.

Hon tycker att alla elever kan få en chans att stimuleras genom de nya skolorna. Det gör också Metta Fjelkner, förbundsordförande för Lärarnas Riksförbund.

– Idag är det tillåtet att gå på golf- eller fotbollsgymnasium, men det finns inte särskilda skolor för historia eller biokemi. Det är bra att det finns möjligheter till specialutbildningar i alla områden, säger hon.

Risk för sociala skillnader

Metta Fjelkner tror att ordet ”elitskolor” sticker i ögonen, men menar att de kan ge alla elever en chans att stimuleras och utveckla sina talanger.

Tror du att alla elever kommer våga söka elitutbildningen?

– Där har både lärare och studievägledare en stor uppgift att ge dem mod att göra det. De ska se om det finns en elev som är en matematikens Zlatan, säger hon.

Lärarnas riksförbund menar att alla har rätt till de bästa lärarna – men alla behöver inte spetskompetens, enligt Metta Fjelkner.

Eva-Lis Sirén, ordförande för Lärarförbundet tycker också det är viktigt att elever får bli duktiga. Samtidigt ser hon risker:

– Det får inte bli socialt isolerade öar. Det är jätteviktigt att alla har tillgång till en bra skola, för annars finns det en risk för social skiktning. Det har man också sett ifrån erfarenheter av bland annat fotbollsgymnasier, säger hon.