Svenska djurparker säkra trots olyckor

Olyckor. Inom loppet av fem år har två dödsolyckor inträffat i svenska djurparker. Men enligt Tomas Frisk, ordförande för Svenska djurparksföreningen, är djurparkerna i Sverige säkra.

– Alla jobbar med ett systematiskt säkerhetsmiljöarbete, säger han.

Den dödsolycka som inträffade i Orsa Rovdjurspark på fredagen, där en djurskötare dog av en björnattack, förde mångas tankar till den vargattack som skedde på Kolmården för fem år sedan. En djurskötare dog efter att ha gått in till varghägnet med åtta fullvuxna hanar. För första gången sedan 1821 dödades en människa av en varg med människovana i Sverige.

"Gott säkerhetsarbete"

– Jag tror att det generellt är ett gott säkerhetsarbete på svenska djurparker. Alla jobbar med ett systematiskt säkerhetsmiljöarbete. Sedan är det jättetråkigt att det har hänt en olycka, säger Tomas Frisk, ordförande för Svenska djurparksföreningen, och syftar på olyckan i Orsa.

– Vi har haft en del diskussion om säkerhet i branschen och därför vet jag att alla har fokus på de här frågorna.

Hur säkerheten i svenska djurparker är jämfört med andra länder vet han inte och att två dödsolyckor skett i svenska djurparker på fem år beror, enligt Tomas Frisk, på "väldigt mycket otur och olyckliga omständigheter".

– Det är två fall som, om man ser ur ett hundraårsperspektiv, inträffar väldigt nära varandra, men generellt har det inte hänt något liknande på jättelång tid, säger han.

– Först när vi vet vad som verkligen har gått fel kan man dra lärdomar av det.

TT: Hur förhindrar man att olyckor sker i svenska djurparker?

– Genom ett systematiskt säkerhetsarbete - att hela tiden jobba med riskbedömningar, analysera vilka risker som finns och förebygga dem, säger Tomas Frisk.

"Något fungerade inte"

Trots dödsolyckan i Orsa Rovdjurspark menar Anders Blomquist, vd för Grönklittsgruppen, att parkens säkerhet är hög.

– Det finns höga elstängsel, fördjupade grävskydd, el, taggtråd, glas och vallgravar - hela räckan, beroende på vilka djur som finns i hägnen, säger han och fortsätter:

– Vår uppfattning till i går (fredag) var att vi hade ett väldigt bra skydd, men något fungerade inte i går och vad det är försöker vi att förstå.

Sedan vargattacken 2012 har Kolmården skärpt och uppdaterat säkerhetsrutinerna i djurparken.

– Man tvingades se över och rannsaka sig själv, vilka rutiner vi har och inte, säger Niclas Palmqvist, som tillträder som vd för Kolmården i september.

Skärpte säkerhetsrutinerna

Skyddsåtgärderna på Kolmården ser olika ut. Man har bland annat vattengrav, elstaket och eltrådar. Några av förändringarna som gjordes efter olyckan var att personal och besökare inte längre fick gå in till djuren, att medarbetarna inte fick jobba ensamma, samt att man började skriva ner viktiga rutiner.

– Det finns en lista som man jobbar efter. Händer det något, om något går sönder till exempel, får man ner det på pränt, säger Niclas Palmqvist.

Även på Skansen har man varierade skyddsåtgärder anpassade efter djuren och hur farliga de är. I exempelvis björnhägnen finns vallgravar, eltråd, nätstaket, grävskydd och glasrutor.

– Sedan gör vi dagliga säkerhetskontroller. Man går runt hela hägnet och tittar så att inget har hänt sedan man gjorde det sist, till exempel så att det inte är skador på hägnet, att grävande djur inte har grävt nära staketet eller att elstängslet fungerar om det finns något sådant, säger Linda Törngren, chef vid djurvårdarenheten på Skansen.

På Skansen bär djurvårdarna komradio och är alltid två om de går in i ett varghägn.

– Säkerheten ställer vi högst i alla lägen, säger Linda Törngren.

Efter olyckan i fredags har personalen vid Orsa Rovdjurspark gått igenom och säkerställt att det inte finns någon risk för att besökare råkar ut för olyckor. När det gäller rutiner kopplade till driften har vissa förändringar gjorts.

– Man är inte ensam när man berikar hägnen och man flyttar djuren mer än tidigare, säger Anders Blomquist.

TT