Levla på väg mot ordboken

Vetenskap. Spelen laggar, barnen tepar och vissa är skillade. Hänger du med?

Digitala spel, chattar och sms ger en ny generation ett berikat språk. Och att orden kan komma att platsa i Svenska akademiens ordlista är inte otänkbart.

"Åh, jag failade! Nu levlar jag inte upp!"

Att engelska ord kopplat till tv- och data-spelande samt engelskspråkiga appar påverkar språket är väl känt, åtminstone för de flesta föräldrar. Men enligt Liss Kerstin Sylvén, språkvetare och docent vid Göteborgs universitet, är det inte orimligt att nyorden också kommer att ta plats i Svenska akademiens ordbok i framtiden. Åtminstone är chansen stor att de integreras och blir en naturlig del av språket även för vuxna.

– Det är jag nästan övertygad om, eftersom det är så språket fungerar, säger hon.

Brist på ord

Hon menar att de nya orden uppstår på grund av att svenskan saknar uttryck för att beskriva just det som användaren vill förmedla. Och även om det finns liknande ord i svenska språket kan nyanser bli avgörande för bildandet av nyord. Att faila är till exempel inte översättningsbart med att misslyckas.

– Att faila handlar om att få börja om igen i ett spel, medan misslyckas har en mycket mer allvarlig karaktär.

Mer effektivt

Vissa nyord ersätter dessutom flera ord, vilket gör språket med effektivt. Att säga att man scorar går exempelvis fortare än att säga att man har tagit poäng.

– Språk är något vi använder för att kommunicera med varandra och vi försöker hela tiden hitta sätt att få fram det vi försöker kommunicera på bästa sätt.

Däremot behöver det inte betyda att nyorden konkurrerar ut de gamla, vedertagna orden. I stället kan de komma att komplettera varandra. Därför finns det ingen risk för att svenskan kommer att urvattnas och sluta i en, för den äldre generationen, obegriplig svengelska.

– I engelskan finns det flera ord med i stort sett samma betydelse, bland annat på grund av inflytande av franskan, säger Sylvén.

Nya förkortningar

Språket kan även komma att utökas av nya förkortningar, tagna från engelskan. LOL (laughing out loud) och IRL (in real life) är i dag lika vanliga hos tonåringar som etc och osv för vuxna. Och även om de förmodligen inte kommer att användas i ett framtida akademiskt språk tror Sylvén att flera av de nya förkortningarna kommer att slinka med i mejl, även i arbetsrelaterade sådana, hos nästa vuxna generation.

– Många av mina vuxna kollegor använder redan BTW (by the way) som en vedertagen förkortning i mejl och jag har svårt att se det försvinna, säger hon.

Flera av de nya förkortningarna har vuxit fram genom användningen av sms, där snabbhet är viktigt. Ju färre knapptryck, desto bättre, så länge som meddelandet blir begripligt för mottagaren.

– Det digitala språket när man sms:ar och chattar är en hybrid mellan tal och skriftspråk. Men det används även i talat språk och det skulle inte förvåna mig om det blir en normalitet, säger Sylvén.

Och nya ord och förkortningar kan etablera sig mycket snabbt. Förkortningen app, från engelskans application, är knappast någon ögonbrynshöjare trots att användningsområdet inte funnits särskilt länge.

Varnar för domänförlust

Men även om Liss Kerstin Sylvén inte oroar sig för att svenska språket ska förstöras av nyord, tagna från engelskan, varnar hon för det som på forskarspråk kallas för domänförluster. Ett exempel är när universitetskurser, oftast inom naturvetenskap och teknologi, endast ges på engelska. Konsekvensen blir att vi inte längre kan diskutera komplicerade skeenden på det egna språket eftersom engelskan helt tagit över. Samtidigt kan en universell forskningsterminologi vara bra för forskare som satsar på en internationell karriär samt att risk för missförstånd elimineras. Men för svenska språket kan följden bli ödesdiger.

– Det leder på sikt till att vissa ämnesområden, domäner, tappar sin svenska terminologi.

TT