Försvaret varnar för ryskt agerande

Försvar. Försvarsmakten varnar i en ny studie för fortsatt rysk upprustning kommande år parallellt med successivt minskad svensk försvarsförmåga.

Slutsatserna i försvarets analys av säkerhetsläget fram till 2035 delas till stora delar av försvarsministern.

Försvarsmakten efterlyser långsiktiga beslut som förbättrar förmågan att identifiera och hantera allt mer komplicerade hot mot Sverige.

"Totalförsvaret i sin helhet, inte bara försvarsmakten, måste i framtiden förhålla sig till både reguljär- och hybridkrigföring i Sveriges närområde", säger konteramiral Jonas Haggren i ett pressmeddelande.

I en så kallad perspektivstudie som publiceras på försvarsmaktens hemsida sammanfattas Sveriges situation i fyra punkter. Där konstateras att Rysslands militära förmåga i Östersjöområdet väntas öka efter 2020. Samtidigt minskar den svenska om försvarsmakten inte får utökade resurser.

Sverige påverkas

Den militära miljön runt Östersjön väntas också ändra karaktär vad gäller möjliga angrepps karaktär och omfattning och försvarsmakten fastslår att Sverige oundvikligen kommer att påverkas av en väpnad konflikt i området.

"Kommande års arbete blir därför viktigt för att möjliggöra långsiktig planering samtidigt som vi fortsätter arbetet med att stärka vår förmåga i här och nu", säger Jonas Haggren.

Försvarsmaktens studie innefattar perioden efter 2025 och hamnar i slutsatsen att det behövs "långsiktiga beslut om större förändring av Försvarsmaktens förmågor".

Det behövs "en översyn över vilken militär grundförsäkringspremie som krävs för att risktagningen i perioden efter 2025 ska förbli rimlig", heter det i studien.

Ökad nationalism

Ytterligare skäl för osäkerhet är, enligt Försvarsmakten, trenden mot ett mer "nationalistiskt och protektionistiskt förhållningssätt hos många europeiska länder", vilket kan förändra synen på mellanstatliga samarbeten inom bland annat försvarsområdet.

Samma sak gäller osäkerheten kring USA som garant för europeisk säkerhet och ovissheten över USA:s framtida säkerhetspolitiska linje.

"Sammanfattningsvis innebär detta att hoten blir svårare att identifiera, mer komplicerade att hantera och att hotbilden blir mer mångfacetterad. Försvarsmaktens förmågor behöver utvecklas för att kunna lösa ställda uppgifter i den framtida operationsmiljön."

Ministern håller med

För att minska risktagningen under perioden krävs förändrade och vidareutvecklade förmågor: "Detta kan inte åstadkommas inom nuvarande anvisad ekonomiska ram."

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) delar till stora delar analysen i studien.

– Sverige måste öka den militära förmågan, säger han till TT och pekar på att ökade investeringar i vapensystem och övningsverksamhet.

– Jag ser framför mig att den militära förmågeökningen måste fortsätta i nästa försvarsbeslut.

Nästa år tillsätts en försvarsberedning och för Peter Hultqvist är Försvarsmaktens studie "ett av många underlag som man kan ha nytta av".

TT