Därför tjänar längdstjärnorna så "dåligt"

Längdåkarna är bland de sämst betalda inom den internationella vintersportcirkusen.

Emma Ribom tjänar mer pengar än någonsin efter sin världscupsuccé – men är ändå inte nöjd.

– Det vore bra att få in mer pengar i sporten så att fler kan hålla på med längdskidor, säger hon.

De bästa längdåkarna kan leva bra på sin sport. På vinterns tio världscuptävlingar i längd, inklusive en stafett, har norrmannen Johannes Høsflot Klæbo tjänat nära 800 000 kronor i prispengar. Trots att han inte åkt alla tävlingar har han tjänat mest bland alla längdåkare.

Jessie Diggins, USA, är bästa damåkare på drygt 780 000 kronor.

Bland de svenska åkarna har Ebba Andersson tjänat närmare 640 000 kronor. Hon ligger tvåa i den totala penningligan strax före Emma Ribom på nära 600 000 kronor. Ribom har aldrig åkt in så mycket prispengar så tidigt på säsongen.

– Detta är något som jag drömt om sedan jag var liten. Att kunna vara med i världseliten och att kunna göra det jag tycker bäst om. En dröm går i uppfyllelse, säger Emma Ribom.

– Det är en bonus, men det tänker jag inte på när jag tävlar. Då handlar det om att åka skidor så snabbt som möjligt.

Mer pengar i alpint

Men de bästa längdskidåkarna har dåligt betalt jämfört med många andra skidgrenar.

I skidskyttet har tolv världscuptävlingar avgjorts, inklusive stafetterna. Där leder Norges Johannes Thingnes Bø penningligan på drygt 1 miljon intjänade kronor. Elvira Öberg är bäst från svenskt håll på lite mer än 820 000 kronor.

De stora penningsporterna är dock alpint och backhoppning.

Alpina stjärnan Mikaela Shiffrin, USA, har redan tjänat nästan 2,8 miljoner kronor den här säsongen.

I backhoppning har Stefan Kraft, Österrike, hoppat in över miljonen.

Även i idrotter som puckelpist och skicross tjänar de bästa åkarna bra med pengar.

I puckelpist dominerar australiskan Jakara Anthony, hon har åkt in nästan 1 miljon kronor. På herrsidan toppar Mikaël Kingsbury, Kanada, med närmare 765 000 kronor. Walter Wallberg är trea på listan, med runt 280 000 kronor.

Svenska skicrosstjärnan Sandra Näslund har tjänat knappt 400 000 kronor genom två segrar och en tredjeplats på fem tävlingar i vinter.

Lyfter solidariteten

Längdskidåkaren Emma Ribom betonar vikten av solidaritet när hon svarar på frågan om längdskidåkarna har de prispengar sporten förtjänar?

– Det är en svår fråga. Jag önskar att det är fler längdåkare som kan leva på sporten och inte bara toppåkarna.

Hon fortsätter:

– Jag vet hur tufft det var för mig att få det att gå runt för några år sedan. Det vore bra att få in mer pengar i sporten så att fler kan hålla på med längdskidor. För mig är det mäktigt att ha detta som ett jobb och att kunna leva på det.

Olika marknadsvärden

Mats Årjes, som sitter i styrelsen för Fis (Internationella skid- och snowboardförbundet), förklarar varför det blivit såhär:

– Även om disciplinerna (utom skidskytte) tillhör Fis är det olika idrotter. Varje intäktskrona har en adresslapp. Kommer pengar in till en disciplin är det den disciplinen som ska använda dem. Fis får inte pengar som sedan fördelas ut solidariskt.

Han fortsätter:

– Intäkterna inom respektive discipliner är en spegelbild av marknadsvärdet hos varje disciplin. Tar man alpin skidsport så är det en betydligt större marknad jämfört med exempelvis längdåkning. Per automatik innebär det att prispengarna inom alpint är större.

– Betydelsen att en disciplin attraherar flera marknader i ett stort perspektiv avgör vilka möjligheter det finns att fördela ut pengar. Men inom Fis finns också ambitionen att öka prispengarna inom samtliga discipliner.