Lahtis VM-bana utmanar Stina Nilsson

Skidor. Finalsviten blir längre och längre. Kampen mot norskorna hårdare och hårdare.

På lördagen är det den blivande VM-banan i Lahtis som utmanar Stina Nilsson.

Stina Nilsson är den enda svenska längdskidåkaren som är med och slåss om en cuptitel den här vintern. Sprintesset med distansambitioner fick åtminstone tillfälligt lämna ifrån sig tätplatsen i sprintcupen efter Slottssprinten i Stockholm. Men hon tog sig då till final i världscupsammanhang för femtonde gången i rad och är bara sex respektive två poäng bakom norskorna Maiken Caspersen Falla och Ingvild Flugstad Östberg.

Den trion lär finnas med långt fram även i Lahtis. Stina Nilsson har tävlat i den finska skidmetropolen en gång förut. Som 19-åring kom hon 2013 till kvartsfinal i världscupsprinten. Då liksom nu handlade det om fristil.

Men banan är av en annan kaliber nu. Med VM i faggorna har den blivit både längre och hårdare. Och med 1 600 meter, samma längd för både damer och herrar, kräver den mycket av åkarna.

– Den är nog ganska tuff. Det gäller att ligga på, säger Nilsson efter fredagens träningspass i Lahtis.

– Men man vet ju inte om det är precis så här den kommer att se ut nästa år.

Koll på läget

Damsprintledaren Johan Granath har koll på läget:

– Banan är lite brantare och vidare. Och sista backen är längre. Men det finns tid för återhämtning också. I utförskörningarna tror jag att det går att göra mycket. Backen ner mot stadion tar kanske en halv minut. Där kickar det på bra.

– Jag tror banan passar Stina bra. Inte minst för att hon är bra utför.

Den här vintern har ett nytt moment kommit in i sprinttävlandet. De 30 som får åka vidare efter tidskval får välja vilken kvartsfinal de vill vara med i. Att gå tidigt och därmed få längre vila till semifinaler lockar förstås de flesta. Men det innebär också tuffare motstånd i de tidiga heaten.

Magkänslan avgör

Stina Nilsson har dock ingen given metod inför kvartsfinalvalen.

– Nä, jag tänker mest på vad som passar mig just där och då, hur det har känts i prologen och vilken väg jag tror kommer att gynna mig mest den dagen.

– Ofta säger magkänslan vad jag ska göra, då analyserar jag inte så mycket, då trycker jag bara på knappen och väljer heat. I början tänkte jag "vad är det här nu då", men nu tycker jag det är ganska kul faktiskt.

Lahtis, TT:s utsände