"Hästarna är vårt enda gemensamma intresse"

Ryttarnas olikheter inget hinder för nya EM-medaljer

DONAUESCHINGEN

De skulle kunna vara fäder och döttrar till varandra.

- Ja, känslomässigt känns det ibland så, säger Royne Zetterman.

I dag inleder ett av våra framgångsrikaste, men mest heterogena, landslag jakten på nya EM-medaljer.

Ta ett svenskt landslag, vilket som helst, och du får ett gäng klonade killar eller tjejer i samma ålder med liknande utseende och gemensamma intressen.

Det svenska landslaget i hästhoppning är något helt annat. Här har vi:

Malin Baryard, 28 - underbarnet med hoppvärldens känsligaste händer och kyligaste tävlingsnerver.

Helena Lundbäck, 27 - den spontana ridtalangen som föddes in i sporten med pappa Hasse, hoppryttare, och mamma Solveig, dressyrryttare.

Royne är spjuvern

Royne Zetterman, 45 - spjuvern, Skandinaviens största hästhandlare som började med två tomma händer. Vann Grand Prix i Luxemburg 1987 när Malin och Helena fortfarande red ponny.

Peter Eriksson, 43 - bilfantasten som lade av internationellt i december på grund av motivationsbrist men i EM gör "en Henke Larsson". Perfektionisten och pappan i laget.

Peter red EM redan 1983 med Lundbäck, alltså med pappa Hasse.

- Vi har inga gemensamma intressen utanför hästarna, säger Peter. Royne har sin försäljning, jag mina bilar, Malin sitt mode och Helena... ja, vad har hon för intressen?

- Gå ut och dansa, spela biljard eller göra "ingenting", fnissar Helena.

Royne och Peter skulle kunna vara pappor till Malin och Helena.

Trots denna unika landslagssammansättning i denna extremt individuella sport är det just lagandan som är det svenska lagets styrka och som givit två raka mästerskapssilver i lag.

Lagandan viktig

- När vi tog VM-silver i höstas var minst 15 procent laganda, säger Zetterman.

Helena Lundbäck:

- Vi har en väldig glädje av varandra. Men vi kan också ta upp obehagligheter rakt upp i fejset på varandra, och bättre gemenskap kan man väl inte ha om man kan göra det?

- Det är en rå men hjärtlig stämning, säger Royne.

Och det märks där vi sitter i restaurangtältet vid tävlingsbanan i fursten zu Fürstenbergs slottspark i sydvästra Tyskland dagen före EM-allvaret ska börja.

Som när Royne svarar på frågan vem i laget han skulle ta med till en öde ö.

- Inte Peter i varje fall. Jag vågar inte svara på det för min frus skull, säger han och ler finurligt mot Helena, som svarar:

- Jag skulle ta med Royne - det skulle kunna bli bra, (skratt).

Från att slagit ur underläge med sin laganda både vid senaste EM (silver) och VM (silver) ska man nu försvara medaljer med samma laganda.

- Medalj är målet. Alla hästar hoppade fantastiskt i dag på uppvärmningen. En femte-sjätte-plats är ett litet misslyckande, sämre än så är en katastrof, säger Royne Zetterman.

Helena Lundbäck nickar instämmande - som en dotter som lyssnar till sin pappa?

- Ja, känslomässigt känns det ibland så, säger Royne.

på plats

EM-guiden

EM i hästhoppning den 20-24 augusti

Plats: Donaueschingen, Tyskland.

Johan Flinck