Skulle du vilja möta den här man(n)en i en rugbymatch?
Uppdaterad 2011-03-09 | Publicerad 2007-10-13
Chabals uppgift – leda Frankrike till VM-final
En vild look, en galen blick, en stenhård kropp.
Han kallas för grottmannen, är livsfarlig för motståndarna men älskad av sina fans.
Franska rugbylandslaget ska ta sig till VM-final i dag – och besten Sébastien Chabal ska bana vägen.
Nio år efter karnevalstämningen som Zizou skapade, är det VM-hysteri igen i Paris.
I dag spelar landets rugbylandslag semifinal mot England. Efter vändningen mot Nya Zeeland i kvarten, är hoppet lika högt som Eiffeltornet och yran lika sprudlande som en flaska kyld Moët.
Och som alltid när vacker historia skrivs odlas myterna.
På Sébastien Chabal växer myten i takt med skägget.
Ikonbilden av den 29-årige franske jätten från Valence föddes i England, när han började spela för Manchesterlaget Sale Sharks 2004.
En ”impact player”
Med sin brutala, aggressiva spelstil dröjde det inte länge innan engelsmännen hittade smeknamn.
Han gör tacklingar som är barnförbjudna och spelar på gränsen till rugbyns regler.
I dag ställs de själva öga-mot-öga men mannen och myten.
Det kommer att ske någon gång i den andra halvleken. För även om Sébastien Chabal är franska landslaget stora stjärna börjar han sina VM-matcher på bänken.
– Den franske förbundskaptenen (Bernard Laporte) har valt att spara Chabal. Han låter det första gänget, de 15 som startar matchen, trötta ut motståndaren. Chabal kommer in vid rätt tillfälle, han är en impact player. När de andra är lite möra kan han sätta in sin stöt, berättar Jean Jaques Zander, suppleant i Svenska Rugbyförbundets styrelse.
Gillade fest och skräpmat
Chabals internationella genombrott kom sent, han blev proffs som 23-åring, och var i sina unga dagar känd för att festa och äta onyttig mat. Men sedan hände det något. Philippe Saint-Andre, coach i klubblaget Sale Sharks, har i flera engelska intervjuer berättat om förvandlingen.
– Jag skulle inte säga att han är lätt att leda, men jag har känt honom i fem, sex år och han behöver ha respekt för en person – om inte, klappar han till dem...
– Han är en tyst person som gillar att vara med sin familj. Det är en kontrast, han är väldigt tystlåten till vardags, men mycket uppspelt och fysisk på rugbyplanen, sa Saint-Andre till Manchester Evening News i maj 2006.
Chabal talar ogärna om sig själv. När en reporter från den franska sporttidningen L´Equipe i september frågade om hur han upplevde uppståndelsen kring hans personlighet svarade han:
– Det stör mig inte. Så länge man talar om rugby går allt bra.
Vad har förändrats mellan Chabal 2003, ersättare, och årets Chabal, som är stjärna i laget?
– 2003 var det en frustrerad Sébastien Chabal. Frustrerad för mitt jobb är inte att vara på läktaren och titta. Jag har jobbat hårt, jag har mer erfarenhet också. Men jag har alltid haft tro på mig själv.