På väg mot storformen

Mats Wennerholm

Friidrottens omslagsflicka snart större än livet självt

helskärm

OSAKA. Carolina Klüfts sämsta gren?

Att hålla masken.

I VM i Helsingfors 2005 var det smärta, inför EM i Göteborg i fjol var det tårar.

Men här i Osaka är hon ett enda stort leende.

Det är nya rekord på gång.

Hela hennes kroppsspråk skriker rekordform och tränaren Agne Bergvall sitter och skrockar i bakgrunden, hemlighetsfull och kryptisk som vanligt.

Carro har precis anlänt till Osaka från träningslägret i Marugame och Sportbladet får en privat pratstund med henne innan hon ska möta världspressen.

Och som vanligt är det en lugn, harmonisk Carro just dagarna före mästerskapet.

– Det känns väldigt bra, säger hon.

– Det känns jätteskönt att sitta här och veta att allt gått bra och att det bara är två dagar kvar tills jag börjar tävla. Jag vet att jag är i bra form.

Vill slå egna rekordet

Hur bra?

– Jag har nog aldrig varit bättre fysiskt. Jag känner att jag kan slå mitt eget personliga rekord. Det är målet.

Inte europarekordet? Det är ju bara ynka sex poäng bättre?

– Självklart är jag medveten om det och slår jag mitt eget personliga rekord är chansen stor att jag även slår europarekordet. Det är ju inte så att jag planerar att lägga mig någonstans mittemellan om jag har chansen.

Du har inte genomfört en sjukamp i ett mästerskap utan smärta sedan OS i Aten 2004?

– Nej, det stämmer. I Helsingfors stukade jag foten dagen innan sjukampen. Men samtidigt var det den sjukamp jag lärt mig mest av. Jag fick tävla med smärta och tvingades styra om hela min målsättning med bara några timmars varsel. Jag fick tävla med smärta, men kunde visa för mig själv att det också gick.

Och från Göteborg minns alla tv-bilderna från uppvärmingen inför sjukampsstarten på 100 häck. Då grät du hejdlöst?

– Anledningen var att jag kände att jag inte skulle kunna göra mitt bästa och hota mitt eget personliga rekord. Det var det som kom över mig. Men så fort jag kom in på Ullevi och mötte publiken så gick den känslan över.

Men din högra kastaxel är fortfarande inte bra. Är du orolig inför spjutkastet?

– Nej. Jag är mer orolig för att tekniken inte ska stämma än för att det ska göra ont. Jag är inte det minsta rädd för smärta. Den lyckades jag övervinna i alla grenar i Helsingfors.

Har du någonsin varit bättre?

– Det får vi se i helgen.

Så är det dags för Carro att lämna det privata rummet och springa nedför trapporna och möta övriga världspressen.

Hemlig testmetod

Där sitter också huvudtränaren Agne Bergvall och myser i bakgrunden.

Det är egentligen bara han som exakt vet hur Carros form är.

Hans egen testmetod för att mäta den handlar om femsteg, 120-meterslopp och andra udda övningar som ska göra det omöjligt att tolka den exakta formen för alla andra än honom själv.

Inte ens Carro får veta.

– Nej, han kan lägga in andra helt udda grenar bara för att jag inte ska ha någonting att jämföra med. Men jag känner ju om jag är i bra form.

Och hela hon skriker rekordform. Det kan ingen tränare i världen lyckas dölja.