Stina bestämmer när julen ska börja
Brenning: Har inga konkurrenter
RUKA. ”Du gick ganska tufft in i sista kurvan både i semi och final. Var det taktik?”
Stina Nilsson tittar frågande på mig.
Det är inte så att hon inte förstått frågan.
Det är bara det att hon inte fått med sig att det varit några andra i spåret med henne.
Inför världscupen har vi sett hur skidåkarna gått in i sina bubblor och allra mest slående har det varit i fallet Stina Nilsson. I slutet av oktober var hon om än inte sprudlande i sina svar ändå närvarande och analytisk när jag träffade henne på Svenska skidförbundets upptaktsträff i Stockholm. När vi återsågs dagen innan premiären i Ruka var hon knappt kontaktbar. Jag har träffat gott om idrottare som varit ointresserade men sällan en idrottare som varit så frånvarande i en intervjusituation.
Stina Nilsson hade gått in i sig själv och där inne finns det inte plats för någon annan. Framförallt inte konkurrenter. Det är precis samma sak i skidspåret.
Går att diskutera sportsligheten
Taktiken i världscuppremiären var för oss åskådare tillsynes glasklar. Köra hårt och se till att vara i ytterspår men ändå först in i sista kurvan. Både i semifinalen och finalen styrde 24-åringen sedan in på sin konkurrents skidspetsar och skapade i ett och samma ögonblick bäst förutsättningar för sig själv i spårvalet och dessutom en rejäl omväg för den utmanare som tänkte försöka komma förbi.
Det går att diskutera hur sportsligt det egentligen är – om svenskan till och med går på för hårt i sin åkning – men sanningen är att Nilsson själv inte har en aning om vad hon gör.
– Tuff mot andra åkare? Jag tänkte inte på att jag var tuff, säger hon.
Märkte du att det var någon innanför dig?
– Nej...
Redan byggt sitt pepparkakshus
När Stina Nilsson åker skidor som bäst är på helt på hennes egna villkor. Det är hon som sätter tempot och det är hon som bestämmer reglerna. För de andra gäller bara en lag: Ur spår!
– Hon är stark den där tjejen, som Charlotte Kalla säger.
Samma adjektiv som Ida Ingemarsdotter använde när hon efter finalen skulle beskriva rumskamratens insats. Sedan skyndade Ingemarsdotter iväg för att förbereda segerfirandet: Tända ljus, glögg och julmusik i lägenheten här i Ruka.
Lite tidigt med julfirande tänker ni? Stina Nilsson byggde sitt pepparkakshus den 27 september. Efter segern i dag poserade hon med tomten.
Hon bryr sig inte om när vi andra firar jul. Precis lika lite som hon bryr sig om hur norskor, finskor, tyskor och amerikanskor vill åka skidor.
Det är hon som väljer när högtiden ska börja. Snart kan det också vara hon själv som avgör när sprintsegrarna ska komma. Så bra är hon faktiskt på väg att bli.
Hon är stark den där tjejen. Stark och bestämd.
I kväll firar hon jul i lägenheten i Ruka. Det är lika bra att vi andra hänger på.
Northug hade förnedrats
Om Nilssons insats var imponerande så var den ändå ingenting jämfört med den fullständiga överkörning Johannes Kläbo bjöd på i herrarnas final.
– Jag hade inte ens hängt med Kläbo på en skoter, som trean Calle Halfvarsson sammanfattade det.
Som svensk är det egentligen svårt att förstå varför Norge pratar om Petter Northug när de har en så mycket intressantare åkare i 21-årige Kläbo.
När sprinten i Ruka sammanfattas ska nog gamle Northug faktiskt vara glad att han inte blev uttagen. För han hade ändå bara, precis som resten av världseliten, förnedrats av Kläbo om han hade varit här.