Chocköppningen var ett genidrag det avgjorde

Thomas Tynander: Fulke laddade med att läsa aftonbladet.se

BIRMINGHAM

En irländare avgjorde och tre svenskar var obesegrade.

Men den stora hjälten var en lagkapten med både lyckotårar och champagne i mustaschen.

Sam Torrance matchning avgjorde Ryder Cup.

Sekunder efter triumfens ögonblick gick Sam Torrance fram till flaggan på artonde – och lyfte armarna i en segergest mot publikhavet.

Det var en väl medveten repris av segergesten 1985, när han avgjorde Ryder Cup med en avgörande putt – på samma green.

Den här gången avgjorde Torrance redan på hotellet, när han med sina assisterande lagkaptener, bland annat Joakim Haeggman, öppnade singelspelet med sina bästa spelare.

Torrance ville chocköppna för ett snabbt avgörande.

Tavlan färgades blå

Amerikanske lagkaptenen Curtis Strange trodde på en jämn match och placerade sina bästa spelare sist på singellistan.

– Hjärnblödning, tyckte Jesper Parnevik i går.

När Montgomerie, Langer och de andra hemmaspelarna färgade ledartavlan blå, i Europas färger, gav det de övriga spelarna självförtroende att avgöra.

Curtis Strange kommer att bli kraftigt ifrågasatt för sin matchning. När Europa avgjorde Ryder Cup var Tiger Woods och Phil Mickelson i en annan landsända, långt från dramatiken.

Det finns flera fotbollsfans i Europas vinnarlag. Thomas Björn är stor Liverpool-supporter, Andy Garcia är fanatisk Real Madrid-anhängare och Lee Westwood vet allt om Nottingham Forest.

Nu skapade de fotbollsstämning runt artonde green, publiken sjöng som på Wembley. Björn, Garcia och Westwood grät öppet av segerglädje.

Jag gratulerade Pierre Fulke när han med fuktiga ögon njöt av segern på artonde green. Han tackade artigt men sa också:

– Du tyckte ju svenskarna var en besvikelse, det läste jag i morse.

Poängmässigt, efter första två dagarna, ja.

Men inte spelmässigt.

Och i singelspelet var svenskarna obesegrade.

Europa har vunnit sex av de nio senaste Ryder Cup.

Det visar att Europatouren håller bra i en jämförelse med USA-touren.

Vill ta tillfället att be om ursäkt för skamlöst dåligt tippande, i den här spalten.

Jag skrev i går att Niclas Fasth mycket väl skulle kunna bli den som till sist avgjorde – och så blev det nästan.

Men – jag trodde innerst inne att de jämna singlarna skulle ta Ryder Cup till en avgörande strid mellan Jesper Parnevik och Tiger Woods. Och att en sån duell skulle bli en av Parneviks mörkaste stunder i karriären.

Fel, fel, fel, fel, fel, som Brasse hade sagt i ”Fem myror...”.

”Euuuroope, Euuuroope”

Mejlboxen brakade nästan ihop av alla ni som ville påminna mig om mina tips i gårdagens Sportbladet?

Tiger imponerande inte alls, lagspel är inte hans grej.

Jesper Parnevik spelade bättre än på flera månader och bevisade att form och ranking inte har någonting att göra med Ryder Cup.

När jag lämnade artonde green sjönk 20 000 åskådare; "Euuuroope, euuuroope, euuuroope..."

När detta skrivs i mediacentret kan vi höra hur de flyttats sig till tältbyn intill, för att fira med Guinness.

Det låter fortfarande som Wembley.

Jag är glad att jag hade fel när jag tippade, även om jag har krälat på golvet av presstältet av ren skam.

Tänk efter en stund...

Fulke hade alltså läst golf på aftonbladet.se före sin match.

Helt klart ett annorlunda sätt att ladda inför en singeldebut i Ryder Cup.

Och lyckosamt.

Grattis igen, Pierre!

Thomas Tynander