Här är maskinen som ska stoppa fuskarna
”Mycket pengar – men har inget val”
Publicerad 2023-11-23
En dyr och omtalad maskin ska föra sporten in i en ny era.
Fem zoner ska se till att maskinen får jobba.
Vad händer egentligen bakom längdskidornas kulisser i vinter?
Fristilen kom.
Masstarterna likaså.
Sprinten blev en gren i världscup och mästerskap.
Teamsprinten uppfanns.
Även den här vintern talas det om en förändring som innebär en helt ny era för skidsporten.
Nytt förbud
Det är bara ett par skidgenerationer sedan som åkarna för första gången fick känna på effekten som kom med den nya fluorvallan. Skidorna gled plötsligt på en helt ny nivå i de så svårvallade förhållandena runt noll grader.
Nu ska bandet backas tillbaka och tävlingsarrangörer ska göra sitt yttersta för att se till att inte en enda skidåkare har fluorvalla under sina skidor. Sedan den 1 juli 2023 råder totalförbud mot fluorvalla inom all skid- och skidskyttesport.
Förbudet är en följd av en ny EU-lag och syftet är att skydda människor, djur och natur mot de fluorkarboner som släpps ut vid både fluorvallning och användning av fluorvallad utrustning.
Fem zoner
Under fredagen drar världscupen i gång med sprint i Ruka och tävlingen blir historisk vad gäller fluorförbud i världscupen.
Men redan förra helgen var processen i gång på Sverigepremiären i Gällivare.
Precis som det kommer finnas i världscupen hela säsongen fanns flera zoner vid startområdet, för att kunna testa åkarnas skidor.
Dagen innan tävlingarna startade fick Sportbladet och flera andra medier följa med genom zonerna, för att försöka förstå hur ett fluorkaos ska undvikas i världscupen i vinter.
Zon 1:
– Här får aktiva eller ledare lämna in skidor för mätning minst 30 minuter före start, säger Mats Eklund som i somras lämnade ett kort uppdrag som tf vallachef för landslaget för att i stället bli koordinator för svensk skidsports omställning till fluorfri vallning.
Han fortsätter berätta om den första zonen:
– Här tar våra volontärer vid. De tar in skidorna i tältet. Där mäts de och från tältet kommer de ut på andra sidan till zon två om de blir godkända.
Om skidorna lämnas in för sent i zon 1 i världscupen väntar böter och de får högst lämnas in fem minuter sent om en åkare ska få starta i tävlingen.
I fristilstävlingar får åkarna lämna in ett par skidor för mätning. När det är klassisk stil får de lämna in två par om de vill.
Vid tävlingar med individuell start kommer åkarna till zon 1 i ett flöde. Innan masstarter kommer de ungefär samtidigt och då kommer testerna innan loppen ske genom stickprov om inte alla åkares skidor hinner testas.
Zon 2:
– När skidan kommer ut på andra sidan tältet ställer man den på åkarens siffra på andra sidan, säger Mats Eklund.
Här skiljer sig Sverigepremiären i Gällivare från världscupen. I världscupen finns en tredje zon där en vallare får justera fästvallan om det behövs. I Gällivare får det i stället göras i zon 2.
– Om man vill ta skidorna till tredje zonen för att lägga på fästvalla i världscupen ska en volontär bära dit dem och så ska de bevakas, säger Mats Eklund.
Han är inte rädd att en vallare som befinner sig i zon 2 (eller zon 3 i världscupen) skulle smussla och lägga på fluorvalla på skidornas glidyta när den är där för att lägga på fäste på skidornas fästzon.
– Vi tror att den här zonen kommer bli självbevakande. Och du får inte ha vätskor och borstar här, säger Eklund.
Från zon 2 hämtar åkarna sina skidor och ger sig av till start.
Zon 3:
Finns i världscupen. Här kan vallarna lägga på mer fäste på skidorna.
Zon 4:
Efter tävling lämnar åkarna sina skidor i den här zonen.
I sprinttävlingar lämnar åkarna som går vidare sina skidor i zon 2 i stället. Skidorna till åkare som är ”lucky losers” hålls också under uppsikt på en utmärkt plats så länge åkarna har chansen att gå vidare i tävlingen.
Zon 5:
Skidorna testas igen och lämnas sedan ut i zon 5.
Vissa åkare har talat om en rädsla för att skidorna ska kontamineras med fluor under loppets gång och sedan ”testa positivt”. Därför kommer arrangörerna inför tävlingarna åka ut med skidor på banan för att kunna räkna ut hur stor den förväntade kontamineringen är. Mats Eklund tror att kontamineringen kommer bli mindre och mindre ju längre tid fluorförbudet är aktivt.
”Kommer vara helt tokig”
Det är ingen överdrift att säga att nya rutiner gäller för åkarna under vintern.
– Det är ju en omställning. Man är van att testa skidor, värma upp, gå till start och köra. Nu blir det en annorlunda rutin, säger Jonna Sundling.
Calle Halfvarsson ser inte fram emot att behöva åka tidigare till start för att skidorna ska lämnas in en halvtimme innan.
– Jag tror det kommer bli ett problem att vi behöver vara väldigt länge på plats innan start ibland, säger Halfvarsson.
– Det kommer bli speciellt. Vi får se om man kommer vara helt tokig i vinter när man får höra tiderna vi ska gå upp och komma i väg.
Marcus Grate är också skeptisk till den stora apparaten kring fluortestningen. Han är inne på samma spår som den norske VM- och OS-guldmedaljören Ola Vigen Hattestad var förra vintern.
– Ska man göra en så här stor omställning tycker jag att Fis (Internationella skidförbundet) kunde ha gjort det helt och haft lika valla för alla. Det skulle ta bort mycket stora kostnader och alla hade inte behövt ha stora vallatrailers. Det hade nog varit mycket kritik mot det första åren men hade man fått det i rullning hade det varit bra för längdsportens framtid, säger Grate.
– Vi skapar en större kostnad än vi kommer få ut av det. Sporten kommer inte bli ett dugg mer intressant av det här. Det blir bara en förlust för alla landslag tyvärr.
Dyr maskin
Grate har inte fel när han säger att stora utgifter för landslagen följer med fluorförbudet.
Framför allt kostar den omtalade testmaskinen en rejäl hacka.
– Skidförbundet har köpt in två maskiner som kostar över 350 000 styck. Det är mycket pengar men vi har liksom inget val, säger Sveriges landslagschef Anders Byström och fortsätter:
– En sån sak är extrem för alla nationer att behöva köpa in. Vi kommer ha en i lastbilen hela tiden och alla skidor kommer testas innan de testas ”på riktigt” på arenan.
Hur ett fluortest går till får Sportbladet se under genomgången i Gällivare.
Skidförbundets maskiner är likadana som de som används av arrangörerna på tävling och när den ska testa en skida trycks skidan mot maskinen som är kopplad till en dator. Maskinen skickar då ut en infraröd stråle som speglas tillbaka, bildrar ett spektra och tar fram en matematisk modell som kan påvisa fluor.
Totalt mäts tre punkter på skidan.
– Man koncentrerar sig på punkter på de ytor där det ger en fördel att valla med otillåtna medel, säger Mats Eklund.
Av de kemiska ämnen som mäts upp på den aktuella punkten får inte mer än en procent vara fluor. Om alla punkterna är ”gröna” blir skidan godkänd. Skulle någon av punkterna vara ”röd” och ha ett för högt fluorvärde kontrolleras hela den aktuella ytan för att se om det är mer än just bara punkten som har ett för högt fluorvärde.
Hur länge kommer man hålla på med de här mätningarna, är det så länge skidsporten finns?
– Det enklaste vore om vi hittade något som var bättre än fluor, då kan vi sluta i morgon för då är det ingen som vill använda fluor. Men tills vi gör det tror jag att vi kommer få hålla på att mäta.
Jakt på ny valla
Skidåkarna och deras vallare har ägnat hösten åt att sanera skidor, testa nya vallor och göra sig av med de förbjudna.
Landslagschefen Anders Byström är redo för en ny tid.
– Vi kan inte vänta längre, det handlar om miljö och hälsa. Vi kan inte dribbla med det längre nu. Sedan är det mycket pengar som slängs, men så är det. Jag hoppas att det ska vara under kontroll på världscupnivå. Förhoppningsvis inget fusk, inget dribblande med saker och ting och att maskinerna som ska testa det här ska fungera, säger Byström.
– Man vet inte, det är nytt för alla, och sedan blir det speciellt om någon hittar en fluorfri valla som är bra.
Kan det vara ni?
– Man ska väl inte vara för kaxig men de har redan börjat lägga några planer i lastbilen.
Under Sverigepremiären i Gällivare spelade inte fluorförbudet någon större roll eftersom temperaturen var för låg för att fluorvalla skulle ge effekt.