Vi kommer att ha tre pallfixare i vinter

Kristoffer Bergström

ÖSTERSUND. Tränaren Marko Laaksonen kniper ihop läpparna.

– Jag kan inte svara.

– Jo. Vem blir bäst?

– Nej. Det är som att tippa pimpelfiske.

Förra vintern gnistrade svenskt skidskytte. I nästan ett decennium hade landslagsledningen unnat Carl Johan Bergman en stor framgång, och inom en månad blev 34-åringen farsa och en av världens främsta skidskyttar.

I dagens premiär är han petad. Björn Ferry och Fredrik Lindström anses starkare i mixstafett.

Möjligen inverkar snön. Bergmans kraftiga bentag passar bäst på hårt underlag, så i den modd som spritts ut över spåren i Östersund riskerar han att trampa för djupt.

Men huvudförklaringen är rakare:

De tre svenskarna är jämnbra. En är lång, två korta. En är ung, två äldre. En designar julgranar och glaspenisar, två gör inte det. De har olika åkstil, olika skytteprocent, olika meriter, men allt sammanräknat landar de på typ samma poäng.

Åkform kan också försvinna

Så vem blir bäst i vinter?

Förra veckan såg jag Fredrik Lindström vinna en småtävling i Östersund. Efteråt bad jag tränaren Marko Laaksonen ranka sina adepter, men han sa att det var lika nyckfullt som att tippa pimpelfiske.

Jag satte mig på passagerarplatsen i förbundskaptenen Staffan Eklunds bil. Han körde genom ett mörkdisigt Östersund, genom oroväckande många plusgrader, och sa något liknande. Förra säsongen räknade han till trettio olika herråkare på pallen, vilket torde vara fler än i någon liknande sport, framför allt alpint och längdåkning. Det visar sportens bredd och dess slumpmoment. Skott kan dansa utanför, men åkform kan också försvinna. Se bara på världens bäste skidskytt, franske Martin Fourcade, som i går hoppades nå topptio i längdpremiären och blev fyrtioåtta.

Jag pressade Eklund på ett tips, vilken svensk blir bäst i vinter, men han fann det onödigt.

– Det härliga är att vi har tre åkare i absoluta toppskiktet. De kan alla tre lyckas vilken dag som helst, sa han.

Avstår från att spekulera om VM

Då tippar jag i stället, fast jag brukar göra det svajigt.

Inför förra vintern trodde jag att Björn Ferry skulle­ bli säsongens svenske herre (det blev Carl Johan Bergman). Före VM hoppades jag på en medalj (det blev rekordnoteringen fem). En torsdag i mars skrev jag att Helena Ekholm var på väg att sluta omedelbart (det skedde två dygn efter publiceringen).

VM i februari avstår jag från att spekulera i än. Däremot tror jag att alla tre når pallen i världscupen någon gång i vinter. Bäst av alla kommer det gå för Bergm... Linds... kan det bli den där Fer... nä... Ber... Li... Fredrik Lindström.

Och när jag ändå håller på: pimpel-SM går 2013 i Grumsfjorden. Fältet ser spänstigt ut, men jag tror att Timo Jumisko, 53, försvarar sitt guld.

Jag ringer upp honom.

– Visst är det svårt att gissa, men favoriterna brukar vinna. Man lär sig med åren hur abborren beter sig. Man måste välja rätt mask och ha bra kondition, för man springer över stora områden när man fiskar i fyra timmar, säger han.