Ida Ingemarsdotter blev tvåa i sprinten

Publicerad 2016-01-01

Brutet ben bakom succén: ”Förbättra kvalitéer som jag ville förbättra”

Ingemarsdotter firar andraplatsen.

LENZERHEIDE. I en vecka i somras gick Ida Ingemarsdotter utan att förstå att hon brutit ett liten ben i handen.

Sen väntade en månad med gips.

Skidstjärnan tvingades lägga om träningen – resultatet har gjort henne starkare.

– Vi sydde i hop ett bra träningsprogram, säger hon efter andraplatsen i sprinten i Tour de ski.

När Tour de ski startade med en sprint i fri stil var Ida Ingemarsdotter starkast av de svenska åkarna.

Hon tog sig till final och körde in mellan norskorna Maiken Caspersen Falla och Ingvild Flugstad Östberg.

– Det kändes stabilt. Jag försökte hålla mig till en taktik och köra på den och inte fundera så mycket. Jag försökte inte göra så stort väsen av mig på första varvet utan attackera på andra. Det är andra varvet som räknas, säger Ida Ingemarsdotter.

Hon har haft en bra säsong så långt.

Umgåtts med sambon

Sprintstjärnan, som tog VM-silver i teamsprint och i stafett i våras, har varit på pallen två gånger i år. Den första var i premiärtouren i Ruka, 5 km fri stil.

 – Det har känts bra hela säsongen. Efter Toblach var jag rätt slut, men sen i fick jag träna lugnt och vila ut kropp och huvud. Och så fick jag lite tid med min sambo (Anders Niemi, vallare i svenska landslaget), när vi är ute ses vi ju inte så mycket. Vi bor inte ens i samma by nu. Det var skönt att få äta mat ihop och slippa tänka på att han ska jobba eller att jag ska jobba, säger Ida.

Bakom framgången ligger en lång karriär med flera år av hård satsning.

Och så finns det en ofrivillig faktor som påverkat.

Ett benbrott i handen tvingade Ida Ingemarsdotter att lägga om träningen i somras. Hon vurpade under en skidtur i norska Sognefljellet och fick gipsa handen.

– Du ser här, jag har knappt en knoge, säger hon och tar av handske och pekar på vänsterhanden.

Ida Ingemarsdotter gick med smärta i en vecka, gipsad i fyra och sen utan att kunna åka rullskidor i ytterligare fem veckor.

– Från att jag bröt den till att jag kunde gå för fullt handlade det om tio veckor. Det är ett helt sommarlov, säger Ida Ingemarsdotter och fortsätter:

– Jag har sprungit extremt mycket och suttit på cykeln och varit i gymmet och verkligen gått in för att förbättra kvalitéer som jag ville förbättra. Jag har legat kvar på den träningsvolym som jag hade tänkt att ligga på.

”Smärtgränsen skiter vi i”

Vad tänkte du när du bröt handen?

– Jag trodde att jag bara hade stukat den. Jag gick en vecka med den så innan vi förstod det. Det var vår sjukgymnast som sa att den här ska vi nog röntga.

Gjorde det inte ont?

– Smärtgränsen skiter vi i...

30-åriga Ida Ingemarsdotter har som plan att hänga med hela vägen i Tour de ski. Hon har blivit vassare även i de längre distanserna och andraplatsen gav henne värdefulla bonussekunder.

– För min egen del är det billigare att ta dem här istället för att spurta till sig dom i de längre loppen  Det gäller att inte förivras i morgon (lördagens 15 km klassisk stil). Det är fyra varv och det gäller att man inte spränger sig, säger hon.