Svenska folket: Ok att vinna serier – men inte ”toppa”
Publicerad 2015-12-17
Sportbladet går på djupet – så tycker svenska folket om förbudet att vinna serier och cuper
Barn under 13 ska också få vinna serier och cuper – men deras ledare ska inte få toppa laget för att göra det.
Så ser resultaten ut i Sportbladet/Inizios opinionsundersökning om barn och idrott.
– Man kan verkligen fundera på logiken i det, säger Henrik Haraldsson, utvecklingschef på svenska ishockeyförbundet.
Det var efter att Svenska Fotbollförbundets representantskapsmöte beslutat att inga barn under 13 år ska räkna serietabeller eller ha vinnare i cuper som debatten om barn och deras idrott tog fart på allvar igen. Sedan dess har krönikörer, experter, förbund och idrottsprofiler sagt sitt i olika debattinlägg. Svenska ishockeyförbundet har dessutom aviserat i ett remissförslag till distrikt och SHL-klubbar att man också vill göra liknande förändringar – med nya starka reaktioner som följd.
Sportbladet ville därför gå på djupet och ta reda på vad svenska folket verk-ligen tycker i frågan. Med hjälp av Inizios opinionspanel frågade vi 1 875 svenskar som är 18 år eller äldre om...
... barn under 13 år ska kunna koras som segrare i idrottscuper och serier?
... det är rätt av ungdomsledare att toppa lag för barn under 13 år?
Och svenska folket är tydliga i sin åsikt på båda frågorna. När det gäller segrare i serier och cuper är 57 procent för och 27 procent emot, 16 procent har svarat att de inte vet.
”Är så komplext”
Siffror som fotbollförbundets chef för utveckling, Per Widén, menar beror på bristande kun-skap.
– Det är så komplext. Jag tror att om alla hade insikten i frågan som vi som jobbar med det dagligen sedan 20 år tror jag inte siffrorna blivit samma, säger han.
Faktum är att majoriteten blir ännu tydligare om den som svarar har ett barn som regelbundet håller på med lagidrott.
– Om 68 procent i den gruppen tycker det här beslutet är felaktigt betyder det bara att vi har tagit ett viktigt beslut, säger Per Widén.
Är du förvånad över siffrorna?
– Nej, jag skulle kunna tänka mig att det är så. Det är därför som svensk fotboll tagit beslutet att flytta fokus från vuxnas villkor till barns villkor. På vilka villkor barn ska idrotta och inte vad vuxna tycker om tabeller och cuper.
”Det glädjer mig”
Hockeyförbundets utvecklingschef Henrik Haraldsson tycker svaren från föräldrar till barn som håller på med lagidrott bekräftar hans bild av verkligheten.
– Det är intressant, det visar lite på det vi resonerat kring – att serietabeller är mest till för vuxna. Det kan man verkligen fundera på, säger han.
Men samtidigt som svenska folket är tydligt för serie- och cupsegrare är man lika tydligt emot att toppa lag i unga år. 60 procent i undersökningen svarade ”nej, aldrig” på frågan om toppning.
– Det glädjer mig, det känns sunt, säger Henrik Haraldsson.
Omvända siffror
Men det här känns lite som omvända siffror, är inte det märkligt?
– Jag håller med, man kan verkligen fundera på logiken i det.
Han får medhåll av Per Widén:
– Det låter lite märkligt. Men vad det handlar om är att det är barnen som idrottar. Vi vuxna är till för barnen, det är inte barnen som är till för vuxna ledare, säger han och fortsätter:
– Barns behov mellan 6–12 års ålder handlar om rörelse, att vara med kompisar och att lära sig saker. Då måste man flytta fokus från att toppa och vinna enstaka serier till att lära sig saker för att få en passion för fotbollen. Får man det kommer barnen själva i tonåren att fatta ett beslut om att man vill fortsätta med det här.
Gemensamt för de båda frågorna är att män i högre utsträckning både vill kora seriesegrare och toppa laget.
– Jag brukar titta på förskoleyrket, som är kvinnodominerat, och säga halvt på skämt och halvt på allvar att den bästa barntränaren är en förskolelärare som blir tränarutbildad för de är verkligen bra på att ta hand om barnen, säger Per Widén. Erik Karlsson
Undersökningen är gjord av Inizio på uppdrag av Aftonbladet inom ramen för Schibsted/Inizios opinionspanel som speglar svenska folket. Målgruppen är allmänheten 18 år och äldre. Undersökningen omfattar 1 875 intervjuer under perioden 8–14 december 2015 och genomfördes som en webbundersökning.