Thorén: Det gör ont i hjärtat

Petra Thorén

OBERSTDORF. OS närmar sig och Calle Halfvarsson plågas av magproblem.

För egen del känns det mest i hjärtat.

Det finns få andra åkare som jag så innerligt skulle unna en OS-medalj.

För 13 månader sedan satt vi på ett glassigt hotell i Lillehammer och snackade om motorcyklar. Calle Halfvarsson talade om drömmen om att köpa en Ducati, en italiensk kraftfull hoj, för prispengarna som trillade in.

Säsongsstarten hade varit kanon och när han vann sitt andra lopp på två dagar i Lillehammer kändes det som att ingen eller inget någonsin mer skulle rubba den fullvuxne skidåkaren.

Han, som inte tagit en individuell mästerskapsmedalj, såg ut att äntligen få bryta förbannelsen senare samma vinter.

Sen – samma gamla visa

Visst skulle VM i Lahtis ändå bli Calle Halfvarssons mästerskap? Han var lite som en Ducati i skidspåren de helgerna. Skoningslös. Men en vass högstanivå, med en kapacitet för hög fart. Inga bromsar.

Men sen, samma gamla visa.

Han åkte visserligen hem från Finland med ett brons om halsen, men det hade Marcus Hellner bäddat för med en supersträcka i stafetten.

När det kommer till mästerskap har Calle Halfvarsson mest gått på halvfart av olika skäl.

Inför OS i Sotji drabbades han av magsjuka och var helt ur slag, när det var slagläge i teamsprinten på hemma-VM 2015 i Falun fick kollegan Teodor Peterson stavbrott och dessutom släpade Calle Halfvarsson på ryggproblem.

Calle Halfvarsson har haft en stor portion otur, han har också varit direkt klantig i vissa avseenden. Han har taktiskt nonchalant slarvat bort placeringar, han har med teknisk försumlighet trillat eller halkat och han har varit uppgiven på ett sätt som sällan är gynnsamt. Det finns förbättringspotential på flera plan och 28-åringen från Sågmyra är ingen ung talang längre utan en rutinerad kugge som med Marcus Hellner ska bära det svenska herrlaget i vinter.

Värd en OS-succé lite extra

Just nu är läget ett helt annat. Calle Halfvarsson bryter Tour de Ski för att få specialisthjälp med de magproblem som ställt till det under de senaste veckorna.

Det gör ont i hjärtat att se Calle Halfvarsson lida. Alla åkare som vinner medaljer och lyckas på mästerskap är värda det, men Calle Halfvarsson hade varit värd en OS-succé lite extra.

Det är så det känns.

För den potential han besitter, för de maror han ridit.

Kanske inte alla håller med. Calle Halfvarsson är en åkare som sticker ut hakan, som är spontan, han har fått sina verbala käftsmällar från norskt Northug-håll men stått upp och varit kaxig tillbaka.

Nu är det dock inte längre läge för varken snack eller påhopp.

Magproblemen som plågar Calle Halfvarsson ska utredas av en specialist och det är rätt.

Men tidsbristen inför OS ger i sig magknip.