Snälla Annika, låt bli

Det känns kittlande men jag är rädd att hon får ruskigt mycket stryk

Annika Sörenstam tänker alltså utmana männen.

Jag medger att det känns kittlande, häftigt, modigt och mycket intressant.

Men jag undrar om det är så klokt.

Gör det inte, Annika!

Vår fenomenala golftjej har fått sju-åtta inbjudningar att spela på herrarnas PGA-tour, och hon säger själv att hon definitivt kommer att ställa upp i nån av tävlingarna.

Det kan bli redan nu i månadsskiftet.

Chrysler Classic i Tucson, Arizona, har erbjudit henne en friplats bland herrstjärnorna.

Det ligger naturligtvis stora intressen bakom detta.

Chrysler Classic skulle i ett nafs förvandlas från en PGA-tävling bland alla andra till hett nyhetsstoff hos världens tv-bolag.

Annikas agent Mark Steinberg skulle få en uppsjö av möjligheter att håva in miljontals dollar i diverse sidokontrakt.

Och denna vanliga golftävling skulle, vare sig vi vill det eller inte, bli till en könspolitisk manifestation.

Vill slippa könspolitik

Det sistnämnda vill Sörenstam undvika till varje pris. Det ligger inte i hennes intresse att bevisa att ”kvinnor kan”. Detta är ingen upprepning av tennisduellen mellan Billie Jean King och Bobby Riggs 1972, den patetiska matchen mellan en gammal mansgris och en kvinnlig stjärna som blev till ett smutsigt könskrig.

Billie Jean kom till matchen i guldstol, utklädd till Cleopatra.

Annika Sörenstam har inte sinne för såna effekter, och det är ju skönt.

Det enda hon är ute efter är att testa sig själv och sina egna gränser.

Jag tror på henne stenhårt när hon säger det.

Jag tror inte ens hon har några ekonomiska baktankar.

Annika är en segermaskin som aldrig får nog. Hon är alldeles träningsgalen.

Risk det blir spektakel

Hon vill ständigt bli bättre, söker svårigheter och utmaningar, och hennes liv är golf, golf, golf.

Hon ser detta ur ett rent sportsligt perspektiv.

Men jag är tyvärr övertygad om att andra, runt omkring henne, kommer att förvandla alltihop till ett spektakel.

Pressen på Sörenstam kommer att bli enorm. Från första utslaget, där hon ska slå ut tillsammans med två manliga storfräsare, och förstås landa bollen en bra bit kortare än herrarna.

Ni som inte är insatta i golf ska alltså ha i åtanke att herrarnas tee (utslagsplatsen) ligger längre bak än den som damerna använder. Annika kommer att ställas in för hål som är avsevärt längre än vad hon är van vid från damtouren.

Den kortaste banan på herrtouren är dessutom 400 yards längre än en genomsnittlig LPGA-bana.

Och när Annika slår sin drive får hon räkna med att ligga 30 meter kortare än de andra. Handlar det om Tiger Woods, John Daly eller nån av de andra monstersvingarna blir avståndet förstås ännu större.

Under fjolåret slog Annika i genomsnitt 265,6 yards med sin driver. Det skulle ha placerat henne på 196:e plats på herrarnas tour. Eller lika med amerikanen Lee Porter, som missade 18 cuts på 32 tävlingar.

Allt är lättare på damtouren

Att slå långt betyder inte allting. Men Annika kommer att få andraslag som blir kolossalt svåra. När männen slår en järnåtta måste Annika slå en järnsexa. Det kommer säkerligen att skilja minst två klubbor på alla längre hål.

Det gör en oerhörd skillnad. Damtouren har kortare hål, lättare flaggplaceringar och långsammare greener. Det gör det möjligt för Annika att spela enastående säkert med sitt enkla, raka spel.

På en PGA-bana blir det lurigare. Spelarna måste ha många konstslag i bagen för att nå svåra flaggplaceringar. Det krävs ofta extrem spinn på bollen.

Vilket är lättare att göra med en järnnia i handen än en järnsjua.

Sörenstam har vunnit 42 LPGA-tävlingar, varav 24 de sista tre åren, och har fler pokaler i prisskåpet än Tiger Woods. Hon är fullkomligt överlägsen bland tjejerna. Men det finns inte en chans att hon träffar 80 procent av greenerna, som normalt, när hon spelar med herrarna.

Skadeglädjen kan bli stor

Jag erkänner att jag är lite kluven, eftersom jag kommer att sitta klistrad framför tv:n när Annika peggar upp i PGA. Underhållningsvärdet blir högt.

Men jag är rädd att hon kommer att få stryk, ruskigt mycket stryk, och att hon inte kommer att klara kvalgränsen. Det vore en slags backlash, om man säger så.

De amerikanska tjejerna på LPGA-touren skulle vältra sig i skadeglädje – och för Annikas självförtroende kunde hela äventyret bli förödande.

Så:

Låt bli, Annika.

Det räcker så bra som det är.

Peter Wennman