Duplantis: ”Ser bara en guldmedalj”
Publicerad 2022-07-14
EUGENE. Det var i Eugene Mondo Duplantis klev in i världseliten på allvar för fem år sedan.
Då var han en storögd tonåring som mötte idolen Renaud Lavillenie för första gången. Nu är han tillbaka för att ta den enda medalj han saknar.
– Jag ser bara mig själv med en guldmedalj, säger han.
Mondo är fortfarande kvar i föräldrahemmet i Lafayette när vi pratar. Där i den 40-gradiga hettan gör han sista finslipningarna inför VM. I ryggen ett formbesked på 6,16 från Stockholms stadion och ett sedvanligt självklart självförtroende.
– Det är ganska chill, Stockholm bevisade att jag är i ganska bra form, att jag kan hoppa riktigt högt, säger han.
Tillsammans med pappa Greg Duplantis genomförde han ett första riktigt hoppass efter Stadion-succén under tisdagen och beskeden var goda.
– Han är i riktigt bra form nu, han hoppade riktigt bra och är fokuserad, säger Greg.
”Inte samma liga”
Han tror Mondo har mer outtaget till VM.
– Han blir lite snabbare, lite mer skärpt, säger han och berättar att i stavväskan finns en styvare stav än den Mondo hoppade med i Stockholm och också slog världsrekordet, 6,20, med.
– Den har han inte provat, men han bryr sig inte om det. Det är en av hans verkliga styrkor mentalt. Han bara tar nästa, styvare, stav och hoppar. Det har han gjort sedan han var ett litet barn.
Mental styrka krävs också för att hantera pressen där alla förväntar sig att du ska vinna. Men Mondo berättar att OS på något sätt trubbat av all annan press.
– Det är inte ens nära OS, det var en helt annan liga när det kommer till press. Jag ska inte säga att det känns som en vanlig tävling men det är ingenting om man jämför med OS.
Att VM går i USA spetsar till situationen lite. Under OS dök det återigen upp en hel del kritiska röster från fans i landet som tyckte Mondo borde valt USA. Greg Duplantis säger att publiken i USA också skiljer sig mycket från Europa.
– Folk ser annorlunda på friidrott här. Jag vet inte hur de kommer reagera, om de kommer heja på honom. Men jag tror verkligen han vill visa upp sig.
Du tror de kan vända sig emot honom?
– Jag tror det finns några, eller jag vet att det finns en del som tycker saker. Vi har mött en del folk som är ganska upprörda över det här.
– Mitt svar är alltid det samma, ”vad tycker du om Ashton Eaton?”.
Greg med eget fanstest
Eaton är tvåfaldig olympisk mästare, dubbel VM-guldmedaljör och tidigare världsrekordhållare i tiokamp. Men det vet sällan någon av alla som är arga på Duplantis nationsval.
– De vet aldrig vem han är. ”Ashton who?” svarar de. Det är ett litet test. De bryr sig inte nog om sporten för att veta vem Ashton är men Mondo ska ändå göra sitt karriärsval för att de ska få känna glädje i fem sekunder när han vinner...
Mondo skrattar när han lite senare hör talas om Gregs farhågor om publiken i Eugene.
– Jag har ingen aning om hur det blir. Det är en grej helt utanför min kontroll. Jag har liksom växt upp i Louisiana, det är långt från Oregon. Det kommer inte kännas som att jag hoppar på hemmaplan, för mig är det som ett annat land – även om det är jättekul med VM i USA.
Eugene har dock en naturlig plats i kronologin kring Duplantis karriär. Det var här han gjorde sin första tävling mot världseliten i Diamond League. Det var också första gången Sportbladet och undertecknad träffade Duplantis. Inför tävlingen parade vi ihop den storögda 17-åringen med barndomsidolen Renaud Lavillenie för en gemensam intervju.
”Var bara ett barn”
– Jag kan inte beskriva hur overkligt det är att tävla mot någon som Renaud, sa han då.
Nu ler han åt minnet.
– Jag kommer ihåg det där, det var jättekul. Det var verkligen mina första steg in i proffslivet. Jag slutade på fjärdeplats då så jag hoppas kunna göra lite bättre här. Att se hur långt jag kommit på fem år är väldigt kul.
Ja, det är lätt att glömma att det här bara är fem år sedan. Sedan dess har Duplantis vunnit EM, IVM, OS och IEM, slagit en rad världsrekord och slutat tvåa på VM.
Vad är den största skillnaden på dig då och nu skulle du säga?
– Alla som går från 17 till 22 kan säga att man växer mycket som person. Jag var bara ett barn då. Visst, jag var jättebra och hade massa talang men jag var en tonårig kille bara. Jag vet inte om jag blivit riktigt vuxen ännu men jag är betydligt mer mogen nu.
Nu kan cirkeln slutas med ett VM-guld och en komplett medaljsamling på samma ställe där proffslivet började. När vi frågar Greg Duplantis om något kan stoppa sonen från att ta guldet tvekar han först innan han konstaterar att ”allt kan hända i stavhopp”. Vindarna kan vända, regnet kan börja ösa ner i exakt fel sekund och så vidare.
– Men ja, vädret måste vara riktigt dåligt i så fall. I Oslo hoppade han sex meter i riktigt dåligt väder.
Mondo är lite mer rakt på när frågan om det finns något som kan stoppa honom ställs. Han tar en kort paus, sen svarar han:
– Nej. Det finns inget sådant scenario i mitt huvud. Jag ser bara en förstaplats och en guldmedalj. Jag känner mig bra och gör jag bara det jag kan så blir det här bra, säger han.