Wennerholm: En ny svensk stjärna född

RIO DE JANEIRO. Lovisa Lindh, 24, är den stora svenska sensationen i OS i Rio.

Hon blev hon OS-tia i stenhård konkurrens på 800 meter i natt.

Jag har sällan sett ett sådant mäktigt genombrott på ett stort mästerskap.

En stjärna är född.

Sportbladets Mats Wennerholm.

Lovisa Lindh fanns inte ens på kartan bland OS-aktuella svenskar när säsongen startade.

Nu är hon OS största friidrottssvensk.

Efter hennes 1:59.41 i semifinalen på 800 meter ser jag inga gränser för 24-åringen från Göteborg.

Hon sprang in som tvåa i Sverige genom tiderna och passerade Malin Ewerlöfs 1:59.44 från 1998.

Nu har hon bara Abeba Aregawi och svenska rekordet på 1:59.20 framför sig.

Jag tror det ryker i VM i London nästa år.

En mästerskapslöpare

Lovisa Lindh har nämligen en unik förmåga att vara bäst när det gäller.

Hon är en mästerskapslöpare som alltid lyfter sig.

Tidsmässigt var hon 24 av de 24 startande i nattens semifinal sett till personliga rekord.

Men i mål hade hon slagit fjorton av de tjejer hon hade framför sig.

Jag läser A Lennart Julins genomgång på friidrott.se där han listar Lovisa Lindhs utomhusmästerskap de senaste fyra åren.

Hon har satt personligt rekord varje gång och bara fortsätter att göra det oavsett vilka sammanhang det handlar om.

Till och med i stora mäktiga OS.

Jag har följt Lovisas genombrott den här säsongen.

Från säsongens första personliga rekord i Oslos Diamond League i början av juni och fram till denna ljumma kväll i Rio.

Sprängde drömgränsen

Redan i Oslo talade hon om att spränga drömgränsen två minuter.

Den krossade hon här i Rio i natt.

När säsongen startade var målet EM i Amsterdam och OS i Rio fanns inte på kartan.

Då hade hon ett personligt rekord på 2:02.13.

Men 25-åringen från Göteborg rivstartade med att sätta personligt rekord på Diamond League-galan i Oslo med 2:00.51 och fortsatte med att ta ett sensationellt EM-brons i Amsterdam på nya personliga rekordtiden 2:00.37.

Det gav henne OS-biljetten.

Hon sänkte det perset ytterligare här i försöken i Rio till 2:00.04. Och nu tog hon ett jättekliv rakt in i världseliten med 1:59.41.

Det känns oerhört skönt att få se en svensk friidrottare överträffa sig själv i ett OS som stavats fiasko för de flesta andra svenska friidrottare.

Hon är ett fynd i en tid då det saknas affischnamn.

Nu har svensk friidrott fått en tjej att bygga sin framtid kring.

Jag hoppas de vårdar henne ömt.

Det ska bli intressant att se vad Caster Semenya gör för tid i finalen på 800 meter på lördag.

Hon lekte hem sitt heat på 1:58.15 och hon behövde inte ens ta i. Hon lekte med motståndet.

Imponerande minst sagt.