Wegerup: Ser nutid och framtid för landslaget
Rosengård. Rosenguld.
Guldhattar på i Malmö.
Och alla andra hattar av, i respekt för det lag som gett vinnarmentaliteten ett äkta ansikte.
Grå himmel över Malmö IP. Men överallt vilade guldskimret. Det låg i luften redan före avspark, i allvaret, beslutsamheten.
Rosengård hade allt i egna händer och gjorde det vinnare gör i sådana lägen: knöt dessa händer, gick ut och omfamnade sin uppgift och spelade hem guldet. Linköping hade chansen på andraplats och Champions League-spel. En imponerande motståndare som Rosengård haft problem med. Samtidigt kunde Eskilstuna fortfarande nå guldet, blott en poäng efter serieledarna.
Eskilstuna gjorde sin plikt, vann mot Göteborg. Men vad hjälpte det när Rosengård var så förkrossande överlägset nere i Malmö.
Så spelar ett mästarlag
Charlotte Rohlin bjöd i sin fina karriärs sista match alltför tidigt på misstaget som gav Rosengård den snabba ledning man ville ha. Redan där och då kändes det att det här inte skulle gå att vända. Där Linköping trevade var Rosengård säkert. Beslutsamt, ohejdbart. Linköping tappade hoppet och kontrollen. Rosengård spelade ut, njöt, visste att guldet var hemma; 2-0, 3-0, 4-0, 5-0. Så spelar ett mästarlag, så segrar en klubb som har skapat en stabil grund och en vinnande känsla.
Förutom 2012, då Tyresö vann, har det damallsvenska guldet nu hamnat i Malmö fem gånger på sex år. 2010, 2011, 2013, 2014 och nu 2015.
Malmös damer blev LdB FC som blev Rosengård och segerprojektet fortsätter, oavsett under vilket namn. Inte sen toppåren på 90-talet, då Malmö vann guld 1990, 1991, 1993 och 1994, har laget varit så gediget.
Dagens segrar sker också i en helt annan fotboll, en annan tid, ett annat liv.
Viktigt för landslagets framtid
Damfotbollens utveckling speglas även i Eskiltunas och Piteås framgångar denna säsong. De nådde inte hela vägen men har imponerat både tekniskt och taktiskt. Nya framgångsrika klubbar är just vad damfotbollen behöver för att fortsätta växa och bli både spetsigare och bredare.
I säsongens mest framgångsrika klubbar ser vi också några av de spelare som är vårt damlandslags framtid och nutid. Vassa forwarden Stina Blackstenius och unga, ytterst lovande målvakten Emelie Lundberg är bara två av de namnen, liksom Rosengård-backen Amanda Ilestedt.
Medan Eskilstunas spelare gick av planen i tårar, på sitt håll, firades det desto mer i Malmö.
Guldhattar, champagne och jubel. Sportchef Therese Sjögran som fick uppleva ännu ett guld, i en ny roll.
”Jag vet inte hur man firar i Sverige”, sa Natasha Andonova i tv, ganska så oemotståndligt.
Vinnarprojektet fortsätter
Själv tänkte hon i alla fall ”sjunga och dricka” för att fira segern och sitt hattrick och det lär vara ett firande som hennes lagkamrater gärna deltar i.
I Eskilstuna United kommer spelarna att torka tårarna och glädjas över Champions League-platsen, erövrad inte minst tack vare lagets skicklige, hängivne tränare Viktor Eriksson. Att han slutar i klubben lämnar stora frågetecken inför kommande säsong – och kring skälet till att han går.
Kring Rosengård råder betydligt större säkerhet, vinnarprojektet fortsätter. Det visar också sättet laget kom tillbaka på, efter svackan i somras. Starkt, självsäkert, segrande, nu med SM-guldet i hamn.
I morgon fortsätter resan mot nya mål.
I kväll är det bara fest, som om ingen morgondag fanns.